Sanering av mark i gamla industriområden
Skriftlig fråga 2006/07:450 av Johansson, Ylva (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2007-01-09
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2007-01-16
- Besvarad
- 2007-01-23
- Svar anmält
- 2007-01-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:450 Sanering av mark i gamla industriområden
av Ylva Johansson (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Arsenik och andra farliga ämnen som finns kvar i marken i gamla industriområden är ett mycket stort och ofta dolt miljö- och hälsoproblem.
I Klippan fanns under 80 år en kromläderfabrik som lades ned för 20 år sedan. Redan på 90-talet konstaterades att området kring läderfabriken var kraftigt förorenad med metaller. Marken är allvarligt förorenad av krom och arsenik. Undersökningar har visat att det även förekommer förhöjda halter av arsenik i ett skogsområde och i vissa villaträdgårdar. Halterna av arsenik är fem till tio gånger högre än normalt. Det kan vara förenat med fara att äta grödor från dessa trädgårdar.
Det är mycket angeläget att området, inklusive trädgårdarna, blir sanerade från dessa gifter.
Klippans kommun har kommit långt med förberedelserna för en sådan nödvändig sanering men behöver naturligtvis ekonomiskt stöd för genomförandet.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga miljöministern:
Vilka åtgärder avser miljöministern att initiera för att möjliggöra att allvarligt förorenad och giftig mark i gamla industriområden kan saneras utan onödigt dröjsmål?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:450 besvarad av Miljöminister Andreas Carlgren
Svar på fråga
2006/07:450 Sanering av mark i gamla industriområden
Miljöminister Andreas Carlgren
Ylva Johansson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att initiera för att möjliggöra att allvarligt förorenad och giftig mark i gamla industriområden kan saneras utan onödigt dröjsmål.
Riksdagen har, i propositionen Svenska miljömål – ett gemensamt uppdrag (2004/05:150), bland annat beslutat att samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering ska vara utredda och vid behov åtgärdade vid utgången av år 2010. Vidare ska åtgärder ha genomförts under åren 2005–2010 vid så stor andel av de prioriterade förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra senast år 2050.
Sedan början på 1990-talet bedrivs ett systematiskt inventeringsarbete beträffande förorenade områden. I takt med den stora ökningen av anslagsmedlen under åren 1999–2006 har förutsättningarna att bygga upp en statlig organisation för att arbeta, inte bara med inventeringar och utredningar, utan också med sanering av förorenade områden i större omfattning, ökat.
Nya initiativ för behandling av förorenade områden aktualiseras genom den strategi för markskydd med tillhörande direktivförslag som EU-kommissionen nyligen presenterat och som bland annat innehåller krav på en nationell strategi för sanering av förorenade områden. Behandling av strategin och direktivet inom ramen för rådsarbetet påbörjas under våren 2007.
Enligt bestämmelserna i miljöbalken är i första hand den som bedriver eller har bedrivit den verksamhet som orsakat föroreningen ansvarig för sanering och efterbehandling. Med stöd av miljöbalken kan tillsynsmyndigheterna, det vill säga länsstyrelser och kommuner, ställa krav på att ansvariga verksamhetsutövare och markägare vidtar efterbehandlingsåtgärder. För de områden där det inte är möjligt att utkräva ansvar av verksamhetsutövaren, finns det möjlighet att söka statligt bidrag för undersökningar och åtgärder. Vid fördelning av bidrag ges prioritet åt områden som utgör mycket stora risker för människors hälsa och miljön.
Gamla industriområden, både sådana där den som bedrivit verksamheten ansvarar för saneringsåtgärder och sådana där det på grund av till exempel konkurs inte finns någon ansvarig, ska alltså kunna saneras inom ramen för existerande regler och system för efterbehandling av förorenade områden.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.