samverkan mellan regeringen och frivilligorganisationerna

Skriftlig fråga 2004/05:620 av Brodén, Anita (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-12-16
Inlämnad
2004-12-16
Besvarad
2004-12-22
Besvarad
2004-12-30
Svar anmält
2005-01-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 december

Fråga 2004/05:620

av Anita Brodén (fp) till socialminister Berit Andnor om samverkan mellan regeringen och frivilligorganisationerna

Den stora ideella frivilligrörelsen uppmärksammas alltför sällan av statsmakten. Omsorgen om barn eller gamla skulle inte fungera utan alla dessa goda människors insatser. Det kan handla om allt från scoutverksamhet till att besöka och stödja gamla eller sjuka människor. Alla dessa organisationer bedriver ett fantastiskt viktigt socialt arbete men de är också en viktig demokratisk hörnsten. Man kan tala om en social ekonomi.

Många gånger känner sig dock frivilligsektorn nedvärderad i stället för att bli uppmuntrad och på ett klokt sätt involverad i samhällsbyggandet. Vi måste bli bättre på att lyfta fram och uppmärksamma dessa verksamheter, men också på att förbättra kommunikationen mellan dessa rörelser och regeringen @ skapa en dörr in så att säga.

Olika departement och statsråd ansvarar nu för olika delar av frivilligrörelsens arbetsfält. Detta försvårar kontakterna mellan folkrörelserna och statsmakten. Som exempel kan nämnas att folkbildning och fritidsverksamhet ligger under Lena Hallengren medan trossamfundens sociala arbete ligger under Leif Pagrotsky. Morgan Johansson och Berit Andnor delar på ansvaret vad gäller barn. Även Jens Orback och Ylva Johansson har ansvar för frivilligorganisationer.

Min fråga till statsrådet är därför om statsrådet är beredd att medverka till en förbättrad samverkan mellan föreningsrörelsen och regeringen samt att underlätta och förenkla kontaktvägarna för de ideella organisationerna.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:620 besvarad av Jens Orback

den 22 december

Svar på frågorna 2004/05:624 samt 618, 619, 620, 621, 622 och 623 om samverkan mellan regeringen och frivilligorganisationerna

Statsrådet Jens Orback

Anita Brodén har frågat mig om jag är beredd att medverka till en förbättrad samverkan mellan föreningsrörelsen och regeringen samt att underlätta och förenkla kontaktvägarna för de ideella organisationerna. Motsvarande fråga har Anita Brodén även ställt till var och en av statsråden Leif Pagrotsky, Ylva Johansson, Thomas Bodström, Berit Andnor, Morgan Johansson och Lena Hallengren. Frågorna till övriga statsråd har överlämnats till mig.

Regeringen delar Anita Brodéns uppfattning att de ideella organisationerna bedriver ett viktigt socialt arbete och att de också är en viktig hörnsten i vår demokrati.

Den statliga folkrörelsepolitiken är i dag uppdelad i två delar, en så kallad sektorsorienterad del och en mer generell och sektorsövergripande del. Den sektorsorienterade folkrörelsepolitiken bedrivs i stort sett inom samtliga politikområden i statsbudgeten och omfattar specifika frågor som rör olika typer av föreningar inom respektive sektor, såsom bidrag.

Inom den generella, sektorsövergripande folkrörelsepolitiken, som jag är ansvarig för, hanteras gemensamma frågor som rör alla typer av folkrörelser och ideella föreningar, såsom principerna för den statliga bidragsgivningen till föreningslivet. Målet för den generella folkrörelsepolitiken är att medborgarna ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar.

Den generella folkrörelsepolitiken inrättades som ett eget politikområde inom statsbudgeten 2001. Ett av syftena var att skapa ett samlat synsätt och agerande från statens sida när det gäller såväl relationer till folkrörelser och föreningar av olika slag som villkor och förutsättningar för föreningslivets verksamhet. Ett annat syfte var just det som Anita Brodén berör, att synliggöra och lyfta fram den betydelse föreningslivet har för den demokratiska infrastrukturen i vårt samhälle.

Ett exempel på hur regeringen uppmärksammar folkrörelsefrågorna är det folkrörelseforum som regeringen inrättade 2002. Syftet är att det ska vara ett forum för dialog mellan å ena sidan företrädare för regeringen och dess förvaltningsmyndigheter och å andra sidan företrädare för föreningslivet och andra aktörer inom den sociala ekonomin. Inom ramen för Folkrörelseforum har tre seminarier genomförts under hösten 2004. Ett handlade om den statliga bidragsgivningen till ideella organisationer. Ett annat handlade om föreningslivet och mervärdesbeskattningen. I mitten av december genomfördes ett seminarium som handlade om demokratins behov av ett självständigt föreningsliv.

Regeringen har nu för avsikt att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda den nuvarande statliga folkrörelsepolitiken samt lämna förslag om den framtida folkrörelsepolitikens inriktning, omfattning och utformning.

En utgångspunkt för utredningen bör vara att samhället i dag genomgår stora förändringar. Eftersom dessa förändringar i sin tur påverkar förutsättningarna och villkoren för folkrörelserna och det övriga föreningslivet, måste folkrörelsepolitikens inriktning och utformning återkommande diskuteras.

Jag hoppas därför att den kommande utredningen om den framtida folkrörelsepolitiken kan bidra till att den påbörjade dialogen med föreningslivet kan utvecklas ytterligare.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.