Samverkan mellan estetiska spetsutbildningar och högskola
Skriftlig fråga 2013/14:442 av Larsson, Hillevi (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2014-02-21
- Anmäld
- 2014-02-25
- Besvarad
- 2014-02-26
- Svar anmält
- 2014-02-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 februari
Fråga
2013/14:442 Samverkan mellan estetiska spetsutbildningar och högskola
av Hillevi Larsson (S)
till utbildningsminister Jan Björklund (FP)
Det är svårt att rekrytera studenter till lärarutbildningar på grundskolenivå, inte minst i estetiska ämnen. Ett sätt att locka fler studenter vore en möjlighet för gymnasieelever på estetiska spetsutbildningar att i sista årskursen delta i viss undervisning på högskolenivå. Som exempel kommer det ofta önskemål om att gymnasieelever på musiklinjen skulle kunna delta i viss undervisning vid musikhögskolan, såsom ensembleverksamhet och annan gruppundervisning, enskilda lektioner och vissa fristående kurser.
Från musikhögskolans sida ses spetsutbildningarna som en viktig del i rekryteringsarbetet och för återväxten i det svenska musiklivet samt för besättningen av lärare i musik i grund- och gymnasieskola. Det blir ett sätt att skapa en jämn övergång och locka eleverna att efter avslutad gymnasieskola läsa vidare på högskolan. Då sistaårselever på spetsutbildningar ännu inte har högskolebehörighet skulle man kunna ge dispens för att delta i vissa fristående kurser på högskolenivå, vid sidan om gymnasiestudierna. I sådant fall kan eleven erhålla högskolepoäng som kan tillgodoräknas när behörigheten uppnås eller högskolestudier påbörjas. Ambitionen med spetsutbildningarna är att de ska vara högskoleförberedande. Det syftet uppnås ännu bättre genom ökad samverkan med högskolorna under det sista året. Det finns redan goda möjligheter för eleverna på de teoretiska spetsutbildningarna att delta i högskolekurser.
Min fråga till ministern är:
Hur ställer sig ministern och regeringen till en generell dispens för spetselever att delta i fristående kurser inom högskolan?
Svar på skriftlig fråga 2013/14:442 besvarad av Utbildningsminister Jan Björklund
den 26 februari
Svar på fråga
2013/14:442 Samverkan mellan estetiska spetsutbildningar och högskola
Utbildningsminister Jan Björklund
Hillevi Larsson har frågat mig hur jag och regeringen ställer sig till en generell dispens för spetselever att delta i fristående kurser inom högskolan.
Det är viktigt att elever med särskilt intresse och fallenhet för ett ämne kan utvecklas så långt som möjligt i skolan. Redan idag finns det möjligheter för elever inom gymnasieskolan att fördjupa sig inom ett intresseområde, till exempel på en spetsutbildning. Ett etablerat samarbete mellan gymnasieskolan och högskolan är ett villkor för att bedriva en estetisk spetsutbildning i gymnasieskolan.
Av högskolelagen framgår att högskoleutbildning på grundnivå väsentligen ska bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Dessa kunskaper är en förutsättning för att tillgodogöra sig en högskoleutbildning. Elever inom gymnasial spetsutbildning har ännu inte grundläggande behörighet för tillträde till högskoleutbildning, det vill säga högskoleförberedande examen eller motsvarande. Utifrån denna bakgrund bedömer jag att en generell dispens för elever på spetsutbildningar i gymnasieskolan att delta i fristående kurser inom högskolan inte är aktuell. Enligt högskoleförordningen ska dock en högskola, vid prövning av behörighet, göra undantag från något eller några behörighetsvillkor om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig den sökta utbildningen trots att behörighetsvillkoren inte är uppfyllda. Ett sådant undantag kräver alltid en individuell prövning där lärosätet ansvarar för att bedöma om eleven har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Därmed finns i dag möjligheter för spetselever att delta i högskoleutbildning under vissa villkor.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.