Sämre stöd till handikappade kvinnor

Skriftlig fråga 2005/06:1098 av Brodén, Anne Marie (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2006-02-24
Inlämnad
2006-02-24
Besvarad
2006-03-01
Svar anmält
2006-03-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 februari

Fråga 2005/06:1098 av Anne Marie Brodén (m) till socialminister Berit Andnor (s)

Sämre stöd till handikappade kvinnor

I en nationell lägesrapport om handikappomsorgen som presenterades den 20 februari har Socialstyrelsen jämfört statistik ur ett könsperspektiv med slutsatsen att män och kvinnor med funktionshinder behandlas olika på område efter område. Medan män får aktiverande åtgärder förblir kvinnor passiva, menar Socialstyrelsen. Bland annat har män oftare anställning med lönebidrag eller inom Samhall medan kvinnor oftare får sjukersättning. Fler män beviljas särskilt boende medan fler kvinnor beviljas hemtjänst. En annan skillnad är att män oftare har ersättning för bilstöd, det vill säga ekonomiskt stöd för bilanpassning, medan kvinnor oftare beviljas färdtjänst.

På vilket sätt avser ministern att agera för att kvinnor med funktionshinder ska slippa bli könsdiskriminerade i kontakten med arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen?

Svar på skriftlig fråga 2005/06:1098 besvarad av Berit Andnor

den 1 mars

Svar på fråga 2005/06:1098 om sämre stöd till handikappade kvinnor

Socialminister Berit Andnor

Anne Marie Brodén har frågat mig vad jag avser att göra för att kvinnor med funktionshinder ska slippa bli könsdiskriminerade i kontakten med arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunen.

Socialstyrelsen beskriver i sin lägesrapport skillnader i stöd till män och kvinnor med funktionshinder. Att det finns skillnader mellan könen är inte ett specifikt problem inom handikappolitiken utan visar på en könsmaktsordning som berör hela samhället och som måste brytas.

Som jag framhållit i tidigare frågesvar angående diskrimineringen av funktionshindrade kvinnor måste den samlade kunskapen om konsekvenserna av funktionshindrade kvinnors respektive mäns olika roller och livsvillkor öka. Därför är rapporter som den från Socialstyrelsen mycket värdefulla. Det är en del av Socialstyrelsens, liksom övriga statliga myndigheters, löpande uppgift i enlighet med verksförordningen att metodiskt identifiera och analysera skillnader i kvinnors och mäns villkor. Genom ökad kunskap kan vi effektivare komma vidare i arbetet för att komma åt diskrimineringen av funktionshindrade kvinnor både inom statliga myndigheter och kommunala verksamheter.

De statliga myndigheterna ska i sitt arbete föregå med gott exempel och ska ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv, vilket också anges i regleringsbreven. Den nya myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, ska också särskilt uppmärksamma hur handikappolitiska insatser påverkar kvinnor och män samt identifiera vilka strukturella faktorer i samhället som påverkar diskriminering och ojämlikhet i levnadsvillkor för såväl kvinnor och män som pojkar och flickor med funktionshinder. Jämställdheten ska också ges särskild uppmärksamhet i Handisams arbete för att öka kunskaperna i samhället om levnadsvillkoren för personer med funktionshinder och hur samhället kan utformas för att skapa ökad delaktighet och jämlikhet.

Statens institut för särskilt utvecklingsstöd, Sisus, har på regeringens uppdrag tagit fram ett nationellt program för kompetensutveckling för att öka kunskapen om funktionshindrades situation och förbättra bemötandet bland personal i offentlig verksamhet som regelbundet möter personer med funktionshinder i sitt arbete. I programmet finns ett särskilt kapitel som tar upp just frågan om det olika bemötandet av kvinnor och män.

För ytterligare information om insatser som görs för att kvinnor med funktionshinder ska slippa bli könsdiskriminerade vill jag hänvisa till svaren på frågorna 2005/06:1045, 1048, 1049, 1063 och 1071. Jag kommer också att återkomma till dessa frågor i den skrivelse om uppföljning av handikappolitiken som regeringen avser att överlämna till riksdagen i mars 2006.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.