Sämre resultat i matematik och läsning

Skriftlig fråga 2015/16:1095 av Ida Drougge (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2016-04-11
Överlämnad
2016-04-12
Anmäld
2016-04-13
Svarsdatum
2016-04-20
Sista svarsdatum
2016-04-20
Besvarad
2016-04-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

 

Sedan 1990-talet har svenska grundskoleelevers matematikkunskaper konstant försämrats. Grundläggande kunskaper i matematik är helt nödvändiga för många människors vardagsliv och möjligheter på arbetsmarknaden. Undervisningstiden är i dag inte tillräcklig för att elevernas resultat ska bli bättre. Detta blir tydligt inte minst när vi jämför antal timmar svenska elever lägger på matematik med andra länder och studenter. Därför vill Moderaterna att undervisningstiden utökas med en timme för elever i mellan- och högstadiet. Regeringen och Moderaterna är överens om att öka undervisningstimmarna i matematik, vilket är bra. Ministern säger själv att: Matematiken behöver stärkas i skolan. Både för elever som behöver mer tid för att nå kunskapskraven och för elever som med mer tid kan nå mycket längre.

Trots beslut i Sveriges riksdag om att införa fler undervisningstimmar i matematik även i högstadiet har regeringen inte genomfört detta.

 

Tror ministern att ökad undervisningstid hjälper elever att nå kunskapskraven även i mellan- och högstadiet?

Svar på skriftlig fråga 2015/16:1095 besvarad av Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Dnr U2016/01814/S

Utbildningsdepartementet

Utbildningsministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2015/16:1095 av Ida Drougge (M) Sämre resultat i matematik och läsning

Ida Drougge har frågat mig om jag tror att ökad undervisningstid hjälper elever att nå kunskapskraven även i mellan- och högstadiet.

Jag instämmer i problembeskrivningen om att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet. Det är en trend som måste brytas.

Internationell forskning stöder sambandet mellan utökad under-visningstid och kunskapsresultat (se t.ex. Myrup & Jensen, 2013 och Lavy, 2014). Dessa finner att utökad undervisningstid ger positiva effekter på elevers kunskaper i matematik såväl i lägre som högre årskurser. Forskning pekar också på vikten av lärarens undervisningsskicklighet som den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsinhämtning och resultat (se t.ex. Hattie, 2003, 2009 och Timperley, 2013). Därför är kvaliteten minst lika viktig som kvantiteten. Lärares tid att förbereda och skapa kvalitet i undervisningen är avgörande. Regeringens insatser för att minska antalet obligatoriska nationella prov och digitalisera desamma är insatser för att öka tiden för lärarna att skapa kvalitet i undervisningen.

Den 17 mars 2016 överlämnade regeringen propositionen Ytterligare undervisningstid i matematik (prop. 2015/16:149) till riksdagen. I propositionen föreslås att den minsta totala undervisningstiden utökas med 105 timmar i grundskolan, specialskolan och sameskolan samt i grundsärskolan, utom inom inriktningen träningsskolan. För grundskolan föreslås att den ökade undervisningstiden ska användas för ämnet matematik i åk 4-6. I propositionen redovisas också regeringens bedömning att den utökade undervisningstiden bör användas för ämnet matematik även i specialskolan och sameskolan samt i grundsärskolan, utom inom inriktningen träningsskolan. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2016. För att säkerställa att utvidgningen av antalet timmar inte sker på bekostnad av kvaliteten i undervisningen tillförs kommunerna 245 miljoner kronor 2016 och anslaget beräknas ökas med 490 miljoner kronor per år fr.o.m. 2017.

Genom att stärka lärarnas kompetens i matematik och matematikdidaktik genom fortbildningssatsningarna Matematiklyftet och Lärarlyftet II i kombination med utökad undervisningstid i ämnet och införande av Läsa-Skriva-Räkna-garanti i lågstadiet kommer fler elever kommer att få möjlighet att nå kunskapskraven även i mellan- och högstadiet.

Regeringen och Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna kom i februari 2015 överens om att samtal ska föras om grundskolans timplan mot bakgrund av Skolverkets förslag om en ny reglering av timplanen. Sådana samtal har påbörjats.

Stockholm den 20 april 2016

Gustav Fridolin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.