samordningen mellan utbildningsmyndigheterna

Skriftlig fråga 1999/2000:356 av Graf, Carl Fredrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
1999-12-10
Anmäld
1999-12-14
Besvarad
1999-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 december

Fråga 1999/2000:356

av Carl Fredrik Graf (m) till utbildningsminister Thomas Östros om samordningen mellan utbildningsmyndigheterna

Bryndis Gunnarsdottir ska snart avsluta sin ettåriga utbildning vid kommunala vuxenskolan i Halmstad. Då har hon pluggat ihop de poäng som behövs för att söka in på högskolans sjuksköterskeutbildning.

Verket för högskoleservice ska ha Bryndis ansökan senast den 7 december. Men komvuxutbildningen slutar först den 20:e samma månad. När Bryndis begär att få sitt betyg tidigare innebär detta att hon förlorar sitt utbildingsbidrag. Som student har man små marginaler och ett bortfall på 4 000 kr i månaden är svårt att ersätta. Alternativet är att vänta med att söka till högskolan tills nästa hösttermin. Men man går ju ofta på komvux för att läsa vidare på högskolan.

Verket för högskoleservice är mycket bestämt över att det är den 7 december de senast måste ha ansökningar till högskolan. CSN:s regler är att återkräva utbildningsbidragen.

Människor kan komma i kläm när myndigheter strikt följer sina regler. När det råder så dålig samordning mellan myndigheterna är det fler än Bryndis Gunnarsdottir i Halmstad som kommer beröras och försättas i svåra situationer.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta mot den bristande samordningen mellan utbildningsmyndigheterna?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:356 besvarad av utbildningsminister Thomas Östros

den 16 december

Svar på fråga 1999/2000:356 om samordningen mellan utbildningsmyndigheterna

Utbildningsminister Thomas Östros

Carl Fredrik Graf har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta mot den bristande samordningen mellan utbildningsmyndigheter. Frågan är ställd med anledning av att sista datum för komplettering av ansökan till grundläggande högskoleutbildning vårterminen 2000 infaller tidigare än när vissa betyg från utbildning vid kommunal vuxenutbildning utfärdas.

Inledningsvis vill jag ge en översiktlig bild av hur antagningen till högskolan via Verket för högskoleservice (VHS) går till. VHS sköter antagningen på uppdrag av universitet och högskolor. Universitet och högskolor är antagningsmyndigheter. För antagningen till högskolan våren 2000 var sista anmälningsdatum den 15 oktober 1999. Antalet sökande inför en vårtermin är normalt drygt 30 000. Sökande som har haft behov av att komplettera sina betyg inom kommunal vuxenutbildning hade möjlighet att komplettera sin ansökan fram t.o.m. den 7 december 1999.

Första urvalet bland de sökande var klart omkring den 11 december, då VHS sänder ut besked till de sökande. De sökande får omkring en vecka på sig att återsända svarskortet som ska vara VHS tillhanda den 23 december. VHS bearbetar svarskorten på nytt och därefter görs ett andra urval. Besked från den andra urvalsomgången är den sökande tillhanda senast den 11 januari år 2000.

De tider som gäller har fastställts med hänsyn till rättssäkerheten. Det bedöms inte vara möjligt att ha kortare tider för postbefordran från och till VHS, svarstid samt tid att registrera alla svar. Tid måste också finnas för att korrigera fel, kontakta skolor vid fel kompletteringar m.m.

Betyg på kurser ska enligt förordning om kommunal vuxenutbildning sättas då kursen är slutförd, dvs. efter att studierna avslutats. Studiestöd kan endast erhållas under den tid som studierna pågår.

Med utgångspunkt i att tillgodose alla de olika önskemål och krav som ställs på antagningsprocessen av de sökande, av universitet och högskolor samt av VHS, bedömer jag nuvarande ordning vara en god kompromiss även om jag är medveten om att problem kan föreligga i enskilda fall.

Några åtgärder från regeringens sida framstår enligt min mening inte som motiverade, men jag avser att noggrant följa frågan.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.