samordning av fredsfrämjande och humanitärt bistånd

Skriftlig fråga 2000/01:49 av Viklund, Margareta (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-10-11
Anmäld
2000-10-17
Besvarad
2000-10-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 oktober

Fråga 2000/01:49

av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om samordning av fredsfrämjande och humanitärt bistånd

Under den svåra vintern 1999/2000 bidrog Sida med 1,5 miljoner svenska kronor till den svenska bataljonen i Kosovo för att humanitärt bistå familjer och barn i nödsituationer. Det bidraget visade sig vara väl använda medel, som bl.a. användes till att göra åtminstone något rum beboeligt för familjer i helt sönderskjutna hus.

Den svenska utlandsstyrkan kommer dagligen i kontakt med civilbefolkningen och känner till deras situation. Genom att många yrken är representerade i utlandsstyrkan finns också stora möjligheter att på plats ge praktisk hjälp.

Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet försöker att på olika sätt bli bättre på att samordna olika insatser. Men fortfarande finns mycket kvar att göra för att få till stånd en bättre samordning både beträffande det nationella arbetet och i de internationella åtagandena.

Min fråga till utrikesministern är:

Vilka planer har regeringen för att få till stånd en bättre samordning i det fredsfrämjande och humanitära biståndsarbetet?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:49 besvarad av utrikesminister Anna Lindh

den 25 oktober

Svar på fråga 2000/01:49 om samordning av fredsfrämjande och humanitärt bistånd

Utrikesminister Anna Lindh

Margareta Viklund har frågat mig vilka planer regeringen har för att få till stånd en bättre samordning i det fredsfrämjande och humanitära biståndsarbetet.

Ett aktivt deltagande i internationella insatser är en prioritering i svensk utrikespolitik. Sverige strävar efter ett så brett deltagande som möjligt, från humanitära insatser till deltagande med väpnad trupp i internationella missioner. Sveriges engagemang i Kosovo, och i många andra delar av världen, utgör exempel på detta breda deltagande. Försvarsmakten och Sida har upprättat ett gemensamt system för att snabbt kunna genomföra mindre humanitära projekt inom den svenska bataljonens operationsområde i Kosovo, t.ex. inköp och transport av ved för isolerade minoritetsgrupper samt renovering av samlingslokaler och sjukstugor.

Samordningen mellan den svenska humanitära och fredsfrämjande verksamheten fungerar i huvudsak väl. Vi strävar dock efter att göra samordningen ännu bättre och effektivare. Detta diskuteras kontinuerligt i de samråd som etablerats på olika nivåer mellan bl.a. Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet, Justitiedepartementet, Sida, Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och Räddningsverket. Utredningen Att verka för fred (SOU 2000:74) som nyligen framlagts syftar till att stärka den svenska samordningen inför deltagande i internationella insatser. Remissbehandlingen har just inletts.

Samordningen mellan internationella organisationer @ militära och civila @ i missionsområden behöver också uppmärksammas. Erfarenheter från civilt och militärt samarbete i Bosnien har tagits till vara på ett bra sätt i Kosovo. Den civila komponenten har dock fått alltmer omfattande uppgifter, men inte motsvarande nya resurser. Administrativ personal, poliser, domare och åklagare saknas i den civila organisationen. Samordningen mellan de civila och militära komponenterna är inte optimal vilket är mycket svårt för ett enskilt land att lösa. Inom FN ger Sverige bl.a. finansiellt stöd till FN:s kontor för samordning av humanitärt bistånd (OCHA) som har en central roll i ansvarsfördelning och strategiutformning inom detta område. Sverige betonar vikten av civil och militär samordning också inom ramen för EU:s pågående uppbyggnad av en krishanteringskapacitet. Denna avser bl.a. att upprätta samarbets- och beslutsmekanismer för att effektivisera samarbetet inför och under en fredsfrämjande och humanitär insats. Vidare eftersträvar Sverige en förbättrad samordning mellan EU och FN i detta avseende.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.