sammanläggning av den allmänna och den särskilda beredskapspolisen

Skriftlig fråga 2003/04:886 av Wälivaara , Erling (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-03-10
Inlämnad
2004-03-10
Besvarad
2004-03-17
Svar anmält
2004-03-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 10 mars

Fråga 2003/04:886

av Erling Wälivaara (kd) till justitieminister Thomas Bodström om sammanläggning av den allmänna och den särskilda beredskapspolisen

Enligt uppgift finns två typer av beredskapspoliser i landet. Den allmänna och den särskilda beredskapspolisen, som ska kunna användas då särskilda skäl föreligger. Genomsnittsåldern är relativt hög i den allmänna beredskapspolisen. Utrustningen är otillräcklig och delvis föråldrad. Den allmänna beredskapspolisen finansieras över respektive polismyndighets ordinarie budget. Användningsområdet för den allmänna beredskapspolisen är högst begränsad. Den särskilda beredskapspolisen började utvecklas år 1997. Dessa har en allmänpolisiär utbildning omfattande teori och praktiska övningsmoment. Deras utrustning är i nivå med den ordinarie polisens. Personalen är huvudsakligen i åldern 30-35 år. Den särskilda beredskapspolisen utvecklas och administreras av Rikspolisstyrelsen. Finansieringen sker med medel från utgiftsområde 6, anslag Ordning och säkerhet. Den särskilda beredskapspolisen har hög kompetens samt är väl utrustad och lämpad för arbetsuppgifter inom sitt område. Enligt Rikspolisstyrelsen bör beredskapspolisen organiseras i en form. En sådan ordning skulle möjliggöra att föra över lämpliga personer från den allmänna beredskapspolisen till den särskilda beredskapspolisen samt komplettera deras utbildning och utrustning.

Vad avser ministern att göra för att få en effektivare och mer välutbildad beredskapspolis?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:886 besvarad av Thomas Bodström

den 17 mars

Svar på frågorna 2003/04:886 om sammanläggning av den allmänna och den särskilda beredskapspolisen och 887 bristen på poliser

Justitieminister Thomas Bodström

Erling Wälivaara har frågat mig vad jag avser att göra för att få en effektivare och mer välutbildad beredskapspolis. Han har också frågat mig om jag avser att verka för en sänkning av kraven för när beredskapspoliser får kallas in och på så sätt göra det möjligt för Rikspolisstyrelsen att, vid behov, själv kalla in beredskapspoliser som ingått avtal.

Rikspolisstyrelsen (RPS) lämnade i september 2003 in en framställan till Justitiedepartementet om att kunna sätta in särskilda beredskapspoliser med avtal (och som alltså får tjänstgöra i fred) vid mindre omfattande händelser än vad som är möjligt enligt dagens bestämmelser. I framställan ingick också att flytta rätten att fatta beslut om insats av beredskapspolisen från regeringen till RPS. Därutöver har RPS i en tidigare skrivelse till regeringen framställt om en sammanslagning av den allmänna och den särskilda beredskapspolisen till en gemensam organisation.

Flera utredningar har tittat närmare på frågan om hur beredskapspolisen ska användas. Göteborgskommittén (SOU 2002:122), som utredde händelserna efter EU-toppmötet 2001, har till exempel uttalat att det inte finns skäl att utvidga möjligheterna att använda beredskapspolisen i fredstid. Nu senast var det den så kallade 11-septemberutredningen (SOU 2003:32) som tog upp beredskapspolisens roll. Utredningen lämnade dock inget förslag i den delen.

Uppfattningarna om lämpligheten i att i högre utsträckning använda beredskapspolisen går alltså isär.

Justitiedepartementet arbetar nu med de förslag som RPS har lämnat till regeringen och jag kan därför i dagsläget inte säga vilka förändringar som kan bli aktuella.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.