Samhällsplanering och höga vattenflöden
Skriftlig fråga 2006/07:92 av Hägg, Carina (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2006-11-08
- Inlämnad
- 2006-11-08
- Besvarad
- 2006-11-15
- Svar anmält
- 2006-11-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 8 november
Fråga
2006/07:92 Samhällsplanering och höga vattenflöden
av Carina Hägg (s)
till miljöminister Andreas Carlgren (c)
Många människor oroar sig för klimatförändringar och hur de kommer att påverka samhället. Den svenska samhällsplaneringen måste anpassas till de hotande konsekvenserna.
Sverige har under senare år drabbats av översvämningar. Värnamo är en av de orter som har drabbats hårt. I Värnamo bidrog strandnära boende till att många kom att beröras.
Det saknas i dag nationella riktlinjer för hur risker med höga vattenflöden ska hanteras. Samtidigt som samhällsplaneringen måste anpassas för att översvämningshotad mark inte ska bebyggas. Särskild vikt måste läggas vid etablering av samhällsfunktioner som skolor och sjukhus så att de inte byggs på olämplig mark. Dragningar av dagvatten‑, avlopps- och drickvattensledningar måste även de anpassas. Hänsyn måste tas till markkemiska förändringar och att ökad vattentemperatur påverkar bakterier och alger.
Vilka åtgärder avser miljöministern att vidta för att nationella riktlinjer för hur höga vattenflöden ska hanteras och förebyggas inom samhällsplaneringen införs?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:92 besvarad av Statsrådet Andreas Carlgren
Svar på fråga
2006/07:92 Samhällsplanering och höga vattenflöden
Statsrådet Andreas Carlgren
Carina Hägg har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att nationella riktlinjer för hur höga vattenflöden ska hanteras och förebyggas inom samhällsplaneringen införs.
Jag vill inledningsvis framhålla att jag delar Carina Häggs uppfattning att det är angeläget att anpassa samhällsplaneringen till de konsekvenser som den pågående klimatförändringen medför. Regeringen har i regeringsförklaringen också framhållit att kraftfulla åtgärder ska genomföras inom transport@, bostads- och industrisektorn för att möta klimatförändringarna. Riskerna och konsekvenserna för olika delar av samhället har bland annat uppmärksammats i Klimat- och sårbarhetsutredningens betänkande Översvämningshot @ Risker och åtgärder för Mälaren, Hjälmaren och Vänern (SOU 2006:94).
Den fysiska planeringen regleras i dag huvudsakligen genom plan- och bygglagen (1987:10), PBL, enligt vilken det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. Staten, genom länsstyrelsen har tillsyn över plan- och byggnadsväsendet i länet. Boverket har på motsvarande sätt uppsikten över plan- och byggnadsväsendet i landet.
PBL innehåller bland annat bestämmelser om att bebyggelse ska lokaliseras till mark som är lämplig för ändamålet med hänsyn till de boendes och övrigas säkerhet och hälsa. Bebyggelsemiljön ska utformas med hänsyn till behovet av goda klimatiska förhållanden. Kommunernas översiktliga planering samt miljökonsekvensbeskrivningar är instrument och verktyg för att identifiera riskområden och att bedöma riskernas storlek.
Räddningsverket låter utföra översiktliga översvämningskarteringar för ett antal vattendrag i Sverige. Dessa karteringar lämnar ett viktigt underlag för den kommunala fysiska planeringen.
I länsstyrelsens roll ligger bland annat att i samband med kommunal planering tillhandahålla underlag för kommunernas bedömningar och ge råd i fråga om miljö- och riskfaktorer. Detta gäller inte minst i samband med att kommunerna utarbetar den kommunomfattande översiktsplanen som bland annat ska ange grunddragen i fråga om den avsedda användningen av mark och vattenområden. Översiktsplanen ska enligt en ändring av PBL som trädde i kraft 1996 bland annat redovisa de allmänna intressen och de miljö- och riskfaktorer som bör beaktas vid beslut om användningen av mark och vatten.
Boverket har haft regeringens uppdrag att i samarbete med Statens räddningsverk och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI, undersöka i vilken omfattning risken för översvämningar behandlas i kommunernas översiktsplaner och om det planeringsunderlag kommunerna har tillgång till är tillräckligt för att risken ska kunna redovisas i översiktsplanen och beaktas vid efterföljande beslut om användningen av mark- och vattenområden. Boverkets rapport visade bland annat att de nya bestämmelserna inte fått något större genomslag i kommunernas översiktliga planering eftersom planeringsaktiviteterna i kommunerna varit låg. Däremot anger verket att kommunerna inför nästa revidering av sina översiktsplaner har för avsikt att ta hänsyn till den nya bestämmelsen. Boverket anger vidare att länsstyrelserna ansett att de, genom lagändringen 1996, fått en tydligare roll gentemot kommunerna som förmedlare av underlag och rådgivare i risksammanhang.
Den parlamentariska PBL-kommittén har i sitt slutbetänkande Får jag lov? Om planering och byggande (SOU 2005:77) bland annat konstaterat att Sverige under senare år drabbats av omfattande översvämningar och att många klimatforskare bedömer att översvämningar kommer att bli vanligare till följd av beräknade klimatförändringar. Kommittén anger bland annat att det finns starka skäl för att kommunerna ägnar ökad uppmärksamhet åt översvämningsriskerna vid planläggning och andra beslut enligt PBL. Kommittén har också föreslagit att en ökad hänsyn till risker för olika typer av olyckor bör stödjas genom vissa ändringar i lagstiftningen.
Länsstyrelserna i sju mellansvenska län har i höst i en gemensam rapport Översvämningsrisker i fysisk planering @ Rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse redogjort för en gemensam syn på hur den fysiska samhällsplaneringen behöver anpassas till de klimatförändringar som sker. Målsättningen med de utarbetade rekommendationerna är att så långt som möjligt begränsa konsekvenserna av höga flöden. De riktar sig i första hand till kommunerna, men även andra aktörer som arbetar med fysisk planering. De ska enligt länsstyrelserna användas vid till exempel översiktsplanering, detaljplanering, bygglov samt vid planering av vägar, järnvägar och annan infrastruktur. Länsstyrelsernas rapport utgör härigenom ett exempel på ett sådant underlag som de enligt PBL ska tillhandahålla kommunerna.
Som nu redovisats har redan olika initiativ tagits för att hantera översvämningsrisker i planeringen. Därutöver kommer regeringen att återkomma till frågan i samband med den fortsatta beredningen av PBL-kommitténs förslag avseende översvämningsriskerna vid planläggning och andra beslut enligt PBL. Det är i sammanhanget viktigt att komma ihåg att klimatförändringarna kommer att leda till olika konsekvenser i olika delar av landet. Det fortsatta arbetet med översvämningsriskerna vid planläggning kommer att utvisa om det föreligger behov av nationella riktlinjer i enlighet med vad Carina Hägg efterfrågar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.