Samhalls sociala mål

Skriftlig fråga 2000/01:53 av Hietala Nordlund, Barbro (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-10-11
Anmäld
2000-10-17
Besvarad
2000-10-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 oktober

Fråga 2000/01:53

av Barbro Hietala Nordlund (s) till näringsminister Björn Rosengren om Samhalls sociala mål

Utvecklingen av Samhall inger oro. Verksamhetsförändringar genomförs snabbt, affärsvolymen och konkurrensutsättningen ökar. Många av de människor som bäst behöver Samhall riskerar att slås ut. I rapport RRV 2000:14 bekräftas att arbetstagare med svåra handikapp är eftersatta i Samhalls verksamhet.

Ett aktuellt exempel från Smedjebackens kommun i Dalarna visar hur Samhall ensidigt beslutat att lägga ned nuvarande verksamhet och genom en ändrad inriktning helt frångår ett tidigare gott samarbete med kommunen. Kommunledningens framställningar om ett planerat och strukturerat mera långsiktigt samarbete beaktas inte. Smedjebacken har en fortsatt hög arbetslöshet och en i övrigt svår situation på arbetsmarknaden. Kommunledningen bedömer Samhalls beslut som orealistiskt. En av konsekvenserna blir att människor med stora fysiska, psykiska och sociala handikapp drabbas. Exemplet är ett bland många, som visar att de av riksdagen beslutade sociala målen inte uppfylls i dag.

Min fråga är:

Vilka åtgärder avser näringsministern att vidta för att Samhallkoncernen ska uppnå en bättre verkställighet vad gäller de sociala målen?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:53 besvarad av

den 25 oktober

Svar på fråga 2000/01:53 om Samhalls sociala mål

Näringsminister Björn Rosengren

Barbro Hietala Nordlund har frågat mig om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att Samhallkoncernen ska uppnå en bättre verkställighet vad gäller de sociala målen.

Av avtalet mellan staten och Samhall AB framgår att verksamheten ska bedrivas med ett högt resursutnyttjande. Beträffande rekryteringen är målet att minst 40 % av de arbetshandikappade som anställs ska tillhöra de prioriterade grupperna, dvs. utvecklingsstörda, psykiskt sjuka och flerhandikappade. Samhall ska vidare undvika att säga upp arbetshandikappade på grund av arbetsbrist utan i stället ska eventuella personalminskningar ske genom naturlig avgång.

Samhall måste således finna en lönsamhet i sin verksamhet och samtidigt värna om att de anställda med funktionshinder har en god och utvecklande arbetsmiljö. Detta innebär att Samhall ständigt måste anpassa sin verksamhet till förhållandena i näringslivet, vilket i sin tur kan få till konsekvens att enheter måste avvecklas och nya etableras.

I samband med nedläggningar erbjuds de anställda med arbetshandikapp alltid anställning i näraliggande verksamhet. I de fall detta inte är lämpligt medverkar man tillsammans med länsarbetsnämnden att finna andra lösningar på sysselsättningssituationen. Samhall har uppnått målet vad gäller rekryteringen.

I fallet Smedjebacken har olika lösningar diskuterats mellan kommun och Samhall utan att någon överenskommelse hittills har kunnat uppnås, vilket jag beklagar. Frågor som rör Samhalls inre verksamhet hanteras av styrelserna i de respektive bolagen och inte av regeringen.

Regeringen följer noga utvecklingen inom Samhall och har uppfattningen att koncernen i allt väsentligt förmår att verkställa de sociala målen för verksamheten.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.