Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Samhalls framtid

Skriftlig fråga 1999/2000:1146 av Saarinen, Ingegerd (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-06-20
Besvarad
2000-06-29
Anmäld
2000-07-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 juni

Fråga 1999/2000:1146

 av Ingegerd Saarinen (mp) till näringsminister Björn Rosengren om Samhalls framtid

Samhall är ett statligt företag som sysselsätter 29 000 arbetshandikappade. Företaget är underleverantör till verksamheter inom industri- och tjänstesektorerna. Samhall startades dels för att ge arbetshandikappade rätten till ett arbete med utvecklande uppgifter och dels för att ge dem det stöd och den utbildning de behöver för att bli attraktivare för den vanliga arbetsmarknaden.

Förtaget har effektiviserats av ekonomiska skäl och trycket på de anställda har ökat årligen. Arbetsbelastningen har blivit så allvarlig, både för direktanställda (arbetsledare m.fl.) och anställda att arbetsledare blir sjuka av stress och själva blir arbetshandikappade och slås ut från verksamheten. I många fall fungerar nu Samhall som en arbetsmarknadsåtgärd för arbetslösa.

En annan aspekt av verksamheten är att Samhall konkurrerar med privata underleverantörer på marknaden. Små snickerier i glesbygd har exempelvis konkurrerats ut.

Avser näringsministern mot denna bakgrund föreslå förändring i riktlinjerna för Samhalls verksamhet?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:1146 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 29 juni

Svar på fråga 1999/2000:1146 om Samhalls framtid

Näringsminister Björn Rosengren

Ingegerd Saarinen har frågat mig om jag tänker vidta några förändringar i riktlinjerna för Samhalls verksamhet. Hon anser att arbetsbelastningen i Samhall har ökat, vilket leder till att arbetsledare och arbetshandikappade blir sjuka av stress och slås ut från verksamheten. Därtill menar hon att Samhalls verksamhet riskerar att konkurrera ut privata underleverantörer på marknaden.

Samhall har under förra året genomfört omfattande struktur- och organisationsförändringar för att effektivisera verksamheten. Inga arbetshandikappade har behövt lämna verksamheten, men ett antal har dock fått längre restid till arbetet. Däremot har antalet s.k. direktanställda minskat.

Ökningen av sjukskrivningar och ohälsan i arbetslivet är ett generellt problem i samhället. Sjukskrivningarna i Samhall har också ökat, men inte mer än i övriga arbetslivet. För direktanställda är sjukfrånvaron i dag drygt 4 %. För arbetshandikappade anställda uppgick sjukfrånvaron till ca 18 % 1999.

Sjukfrånvaron för arbetshandikappade anställda i Samhall är högre än för många andra grupper i arbetslivet bl.a. med anledning av att många anställda arbetshandikappade i Samhall redan har en sämre hälsa, en större benägenhet att skada sig i arbetet på grund av rörelseproblem etc. när de anställs.

I Regeringskansliet finns olika arbetsgrupper samt en utredning som analyserar den ökade ohälsan i arbetslivet och kostnaderna för denna. En av arbetsgrupperna kommer att lämna en handlingsplan för att komma till rätta med problemen.

Inom Samhall pågår en närmare analys av orsakerna till den höga sjukfrånvaron i koncernen. Åtgärder har redan satts in via företagshälsovården i förebyggande syfte.

Samhalls uppgift är att skapa meningsfullt och utvecklande arbete för personer med arbetshandikapp genom att producera varor och tjänster, i konkurrens med andra på marknaden. För att Samhall inte ska snedvrida konkurrensen har bolaget sedan en lång tid tillbaka inrättat ett råd, Kontaktrådet, med representanter för det övriga näringslivet. Företag som känner sig missgynnade av Samhalls prissättning har möjlighet att vända sig dit och få sitt ärende prövat. Samhall följer alltid rådets beslut.

Jag har mot denna bakgrund inte för avsikt att i nuläget förändra riktlinjerna för Samhalls verksamhet. I Samhall sker dock ett utvecklingsarbete av verksamheten, som jag är intresserad av och noga följer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.