samhällets stöd till handikappade invandrare
Skriftlig fråga 1998/99:417 av Westerholm, Barbro (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-03-03
- Anmäld
- 1999-03-09
- Besvarad
- 1999-03-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 mars
Handikappade invandrare har visats få sämre stöd än funktionshindrade som är födda i Sverige. Ersättningen från samhället kan t.ex. vara betydligt lägre än för svenskfödda handikappade i motsvarande situation. Det beror på att den sjukpenningrundade inkomsten, ATP-poängen och inträdet i a-kassan bygger på att man skall ha arbetat i Sverige för att få del av dessa rättigheter.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga vad regeringen avser göra för att förbättra situationen för funktionshindrade invandrare.
Svar på skriftlig fråga 1998/99:417 besvarad av Socialminister Lars Engqvist
- Socialminister Lars Engqvist
den 17 mars
Barbro Westerholm har frågat Pierre Schori om vad regeringen avser göra för att förbättra situationen för funktionshindrade invandrare. Frågan har överlämnats till mig att besvara.
I frågan sägs att ersättningen från samhället är betydligt lägre till funktionshindrade invandrare än till funktionshindrade i motsvarande situation födda i Sverige, framför allt ersättningar som bygger på att man skall ha arbetat i Sverige.
När det gäller sjukpenning är det den aktuella inkomsten som avgör storleken på ersättningen, oavsett hur länge man har förvärvsarbetat i landet. Förvärvsarbetande invandrare missgynnas alltså inte jämfört med förvärvsarbetande personer som är födda i Sverige.
När det gäller ATP bygger den på inarbetad pensionspoäng, dvs. för att man skall få ATP krävs att man haft arbetsinkomst i Sverige. Detta gäller lika för alla, oavsett om man har invandrat eller är född i Sverige, oberoende av om man har ett funktionshinder eller inte. ATP är alltså inkomstbaserad. En svenskfödd person som bott i Sverige hela livet men som saknar arbetsinkomst får inte någon ATP. Folkpension är bosättningsbaserad och det krävs 40 års bosättning för full pension.
En förutsättning för att få en inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet är att personen varit medlem i en arbetslöshetskassa minst tolv månader. Uppfyller personen villkoren för ersättning utan att vara medlem i en kassa eller har varit medlem alltför kort tid lämnas grundbelopp.
Det är naturligtvis av avgörande betydelse för inkomstbaserade ersättningar, att man har ett arbete. Det är känt att arbetslösheten bland invandrare från länder utanför Norden är ca 30 % högre än bland infödda svenskar. Skillnaderna är stora beroende på varifrån människorna kommer och när de kom till Sverige. Invandrare med funktionshinder hör till dem som har allra svårast att få arbete. Vissa grupper med längre arbetslöshetstider prioriteras inom AMS arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Personer med invandrarbakgrund tillhör en av dessa grupper.
Bland människor som är födda i andra länder finns en större andel som är sjuka och har funktionshinder än bland dem som är födda i Sverige. Störst är skillnaden om man jämför infödda svenskar med personer som kommer från andra länder utanför Europa. År 1992 var omkring 18 % av förtidspensionärerna födda utomlands. Förtidspension är särskilt vanligt bland invandrare från de nordiska länderna och Sydeuropa.
För rätt till förtidspension i form av folkpension krävs enligt lagen om allmän försäkring antingen minst tre bosättningsår eller minst tre år med ATP-poäng. Detta kan innebära att t.ex. funktionshindrade invandrare som inte kan förvärvsarbeta blir beroende av sina anhöriga eller av socialbidrag för sin försörjning. Regeringen har i propositionen Reformerad förtidspension m.m. (prop. 1997/98:111) bl.a. föreslagit att rätt till en garantinivå på förtidspensionen skall föreligga vid och endast vid bosättning i Sverige. I propositionen anges att med en sådan garantinivå blir försörjningen av sjuka eller funktionshindrade invandrare ett statligt ansvar vilket undanröjer risken för ekonomiska snedbelastningar mellan kommuner. Riksdagen har godkänt propositionen och arbetet med att utforma detaljförslag pågår inom Socialdepartementet och de nya reglerna avses träda i kraft fr.o.m. år 2001.
I Utredningen om bemötande av personer med funktionshinder, har livsvillkoren för människor som har både funktionshinder och en annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska särskilt belysts i en delrapport (En särskild utsatthet. Om personer med funktionshinder från andra länder, SOU 1998:139). Utredningens slutbetänkande, Lindqvists nia (SOU 1999:21), som överlämnades i början av mars kommer att remissbehandlas under våren. Därefter kommer regeringen att ta ställning till de förslag som lämnats av utredningen.
Socialtjänstutredningen har bl.a. i uppdrag att föreslå ett försörjningssystem för äldre invandrare med låg eller ingen pension.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.