Samhällets reaktion på brott av unga
Skriftlig fråga 2007/08:531 av Engström, Hillevi (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-12-21
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2007-12-21
- Besvarad
- 2008-01-09
- Svar anmält
- 2008-01-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 december
Fråga
2007/08:531 Samhällets reaktion på brott av unga
av Hillevi Engström (m)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Det går i dag inte att få någon bild över hur lång tid det tar mellan brottsanmälan och rättegång i fråga om brott av unga mellan 15 och 17 år. Det går inte heller att se hur detta har sett ut över tid.
Enligt riksdagens utredningstjänst finns i nuläget inte några sådana uppgifter att tillgå varken i den officiella kriminalstatistiken eller i den statistik som redovisas av de enskilda instanserna i rättskedjan.
Det är angeläget att tiden mellan brott och rättegång är så kort som möjligt. Det är särskilt viktigt att samhället reagerar snabbt på ungas brottslighet.
För att kunna se hur detta fungerar i praktiken och för att verka för förbättringar behövs bra statistiskt underlag.
Vad avser ministern att göra för att det ska gå att få ett bra underlag över hur lång tiden mellan brott och rättegång är när det gäller lagöverträdare mellan 15 och 17 år?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:531 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
den 9 januari
Svar på fråga
2007/08:531 Samhällets reaktion på brott av unga
Justitieminister Beatrice Ask
Hillevi Engström har frågat mig vad jag avser att göra för att det ska gå att mäta hur lång tiden mellan brott och rättegång är när det gäller lagöverträdare mellan 15 och 17 år.
Min uppfattning är att det är av största vikt att samhället reagerar snabbt på ungdomars brottslighet. Tiden mellan brott och dom ska vara så kort som möjligt utan att ge avkall på rättssäkerheten. Det är riktigt att det för närvarande är svårt och kräver mycket manuellt arbete att få en bild av hur lång tid det tar mellan brottsanmälan och rättegång samt mellan rättegång och verkställd dom.
Rådet för rättsväsendets informationsförsörjning (RIF-rådet) tillkom 1996 bland annat i syfte att säkerställa en effektiv informationshantering mellan de myndigheter som direkt eller indirekt medverkar i brottsbekämpningen och i brottsmålsprocessen.
Under en lång tid satsade myndigheterna på att utveckla egna verksamhetsstöd utan att se till helhetens behov och därför har resultatet av det arbetet som RIF genomfört varit magert. Sedan i våras har arbetet inom RIF intensiferats vilket regeringen välkomnar.
Regeringen är självfallet angelägen om att detta arbete leder till konkreta resultat, bland annat för att göra det möjligt att mäta genomströmningstider från det att ett brott anmäls tills det att dom avkunnas. Arbetet innebär bland annat att ett nytt avrapporterings- och utredningsstöd kommer att utvecklas för polisen. Detta verksamhetsstöd kommer sedan bland annat att ge underlag för åklagare, domstolar och kriminalvård genom att informationen skickas strukturerat och elektroniskt.
Enligt den handlingsplan för RIF-arbetet som håller på att tas fram kommer en lösning för att kunna följa upp genomströmningstiderna från brottsanmälan till avkunnad dom att vara på plats i början av 2012.
Brottsförebyggande rådet, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten deltar vidare i ett projekt, Rättsväsendets uppföljningssystem (RUS), som syftar till att ta fram statistik över bland annat handläggningstider i rättsväsendet. Möjligheterna att följa ärendeflödet från polis till domstol ska studeras särskilt. Projektet inleddes år 2007 och avser att fortsätta år 2008.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.