Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Samhall

Skriftlig fråga 2002/03:1337 av Wegendal, Lars (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-08-29
Besvarad
2003-09-11
Besvarad
2003-09-12
Anmäld
2003-09-16
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 augusti

Fråga 2002/03:1337

 av Lars Wegendal (s) till statsrådet Hans Karlsson om Samhall

Samhall AB har som sitt ändamål att skapa meningsfulla arbeten åt människor med arbetshandikapp. Arbetsförmedlingen har bland annat genom anställningar vid Samhall möjlighet att underlätta för människor med olika arbetshandikapp att erhålla anställning. Arbetet ska vara ett för den anvisade lämpligt arbete.

Den omstrukturering av Samhall som nu aviseras kommer att innebära en kraftig och fortsatt omställning av verksamheten mot tjänstesektorn samtidigt som industriverksamheten minskas. Risken är uppenbar att stora grupper av arbetshandikappade inte kommer att finna ett lämpligt arbete på Samhall utan kommer att vara fortsatt hänvisade till en passiv arbetslöshet.

Samtidigt redovisar Samhall AB i halvårsbokslutet ett negativt resultat med 360 miljoner kronor. Ett resultat som riskerar att ytterligare minska de arbetshandikappades möjligheter till ett meningsfullt arbete.

Med anledning av utvecklingen inom Samhall vill jag fråga ministern vad han avser att göra för att hantera den uppkomna situationen.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1337 besvarad av

den 11 september

Svar på fråga 2002/03:1337 om Samhall

Statsrådet Hans Karlsson

Lars Wegendal har frågat mig vad jag avser att göra för att hantera den situation som har uppkommit när det ekonomiska resultatet för Samhall blir negativt vilket riskerar de arbetshandikappades möjligheter till ett meningsfullt arbete. Han menar att stora grupper av arbetshandikappade kommer att ha svårt att hitta sysselsättning efter den omstrukturering som bolaget aviserar och som innebär en fortsatt omställning mot tjänstesektor.

Jag vill börja med att säga att arbetsmarknaden är stadd i ständig förändring. Ny teknik, globalisering, ändrade konsumtions- och levnadsvanor har förändrat förutsättningarna i arbetslivet. För att säkra jobben för personer med funktionshinder krävs en omstrukturering som resulterar i en verksamhet som till större del verkar på den lokala marknaden. De verkstäder som utgjorde stommen vid bildandet av Samhall för över 20 år sedan var underleverantörer till industrin. Industrisektorn i Sverige har sedan dess genomgått stora förändringar. Jobb har försvunnit, och i deras ställe har nya yrken uppstått. Tillverkningen @ i ständig jakt på bästa pris @ flyttar runt på världsmarknaden. I dag är till exempel konkurrensen hård från tillverkare i Kina och delar av Östeuropa.

I Sverige arbetar 80 % av arbetskraften inom tjänstesektorn och mindre än 20 % inom den tillverkande industrin. På längre sikt bör Samhall bättre spegla detta förhållande. Trots att Samhall har skapat 2 000 nya servicejobb det senaste året arbetar endast hälften av de 24 000 medarbetarna med funktionshinder i tjänstesektorn. Genom att ersätta jobb i en minskande industrisektor, med jobb i en tjänstesektor som växer kommer de funktionshindrades ställning på arbetsmarknaden att stärkas. Den nya organisationen, som är uppbyggd av många lokala basenheter, kommer att erbjuda en större variation av jobb och även skapa bättre möjligheter för de anställda att söka sig utanför företaget vilket är ett viktigt mål i Samhalls verksamhet.

Som ett sätt att skapa bättre ekonomiska förutsättningar för Samhall samt minska undersysselsättningen i bolaget har regeringen sänkt sysselsättningskravet för Samhall de tre senaste åren. Härigenom har Samhall lyckats styra undersysselsättningen i bolaget till en rimlig nivå. Åren 2000 och 2001 sänktes kravet utan att merkostnadsersättningen minskades, vilket i praktiken innebar en uppräkning av ersättningen per timme. Innevarande år har sysselsättningskravet sänkts till 27,3, att jämföra med 31,9 miljoner timmar som var det ursprungliga kravet i samband med bolagiseringen. Även om det totala bidraget har sänkts med 125 miljoner kronor, har det nominella bidraget per timme höjts marginellt. De 125 miljoner kronor som lyfts bort från anslaget har använts till flera lönebidrag för att kompensera minskningen i Samhall.

Regeringen tillkallade i mars 2002, en särskild utredare med uppgift att se över styrning och inriktning av Samhall. Utredaren har redovisat sitt uppdrag den 4 juni 2003. Utredningens betänkande remissbehandlas för närvarande. Därefter kommer regeringen att ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.