Samhall

Skriftlig fråga 2001/02:558 av Runegrund, Rosita (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-01-21
Anmäld
2002-01-29
Besvarad
2002-01-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 18 januari

Fråga 2001/02:558

av Rosita Runegrund (kd) till statsrådet Mona Sahlin om Samhall

Jämställdhet är en fråga om demokrati. Kvinnor och män ska ha samma rättigheter och möjligheter att påverka och delta i samhällsutvecklingen. En jämn representation är en viktig åtgärd för att skapa förutsättningar för bättre beslut som innefattar både mäns och kvinnors kompetens, perspektiv och prioriteringar. FN har kritiserat Sverige med anledning av den CEDAW-rapport som presenterats. Sverige får bl.a. kritik för att det finns så få kvinnor på höga poster, såväl inom offentlig som privat sektor.

Det är viktigt att den politiska ledningen i ett land är ett föredöme i jämställdhetsfrågor, handling måste överensstämma med ord, i annat fall förlorar politiken och politikerna i trovärdighet. Därför är det anmärkningsvärt att endast en av fyra myndighetschefer är kvinna. Enligt statistik som Jämställdhetsrådet för transporter och IT tagit fram är ledningarna för Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Luftfartsverket och länstrafikens huvudmän bedövande överrepresenterade av män. Detta trots att det inom transportsektorn tas beslut som berör stora delar av samhällsplaneringen. Den dystra bilden förbättras heller inte när man ser till det statligt ägda bolaget Samhall. I samband med den organisationsförändring som trädde i kraft den 1 januari 2002 visar det sig att samtliga chefer vid huvudkontoret är män och av sammanlagt 24 affärsområdeschefer är endast fyra kvinnor.

Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att öka antalet kvinnor i ledande befattning i Samhallkoncernen?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:558 besvarad av näringsminister Björn Rosengren

den 29 januari

Svar på fråga 2001/02:558 om Samhall

Näringsminister Björn Rosengren

Rosita Runegrund har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att öka antalet kvinnor i ledande befattning i Samhall AB.

Låt mig först inleda med att jag delar frågeställarens uppfattning att en jämn representation mellan könen är en viktig åtgärd för att skapa förutsättningar för bättre beslut som innefattar både kvinnors och mäns kompetens.

Jag har bl.a. mot denna bakgrund, under de år jag varit ansvarig för de statligt ägda bolagen, arbetat med att öka andelen kvinnor i dessa bolags styrelser. I dag uppgår andelen kvinnor till drygt 30 %. Ett delmål är att andelen kvinnor ska vara minst 40 % år 2003. Detta kan jämföras med ca 5 % av ledamöterna i de svenska börsnoterade bolagen utgörs av kvinnor. När det gäller Samhall är i dag fyra av sju ledamöter kvinnor.

Det är bolagets styrelse som har ansvaret för att bolaget har den kompetens som är nödvändig för verksamhetens drift och utveckling. I detta ligger även att ta tillvara möjligheterna att utnyttja en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom organisationen.

Vad jag har inhämtat från Samhall finns det i dag två kvinnor i företagsledningen och tre av de sex regiondirektörerna är kvinnor. I samband med omorganisationen, som trädde i kraft den 1 januari 2002, beaktades särskilt möjligheterna att utse kvinnor i ledande befattningar. Detta resulterade i att fyra kvinnor blev affärsområdeschefer. Vidare är bl.a. ekonomichefen och lönechefen kvinnor.

Samhall har tidigare haft ett särskilt mentorprogram för att lyfta fram kvinnor i syfte att detta ska leda till att de kan få ledande befattningar inom Samhallkoncernen. Resultatet härav visar att det finns behov av ytterligare åtgärder, varför Samhall kommer att göra nya satsningar för att öka andelen kvinnor i ledande befattningar. Formerna härför är ännu inte beslutade inom bolaget, men är en av de frågor som bolaget prioriterar i den nya organisationen.

Mot denna bakgrund ser jag i dag inte behov av att vidta några särskilda åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.