Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

samernas vinterbeten

Skriftlig fråga 2003/04:1146 av Wälivaara, Erling (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2004-05-03
Inlämnad
2004-05-03
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-05-11
Svar anmält
2004-05-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 maj

Fråga 2003/04:1146

 av Erling Wälivaara (kd) till justitieminister Thomas Bodström om samernas vinterbeten

Samerna i Härjedalen förlorade i dag kampen om rätt till vinterbete för sina renar i skogslandet. Högsta domstolen har gett besked om att man inte tar upp fallet till prövning. Med tanke på målets stora betydelse skulle det ha varit klädsamt om målet prövats i högsta instans. HD:s besked innebär att domen som avkunnats av Hovrätten för Nedre Norrland står fast. De ca 700 privata markägarna i Härjedalen står som segrare i en tvist som pågått sedan början av 1990-talet.

För samerna innebär det att man inte har rätt att låta renarna beta i skogslandet. När hovrättens beslut vunnit laga kraft innebär det också att det inte längre finns någon sedvanerätt, som ger samerna rätt att ha sina renar på bete i skogslandet under vintern när renarna inte kan finna någon föda uppe i högfjället.

Med anledning av ovan frågar jag statsrådet

Avser statsrådet att vidta några åtgärder med anledning av den situation som uppstått efter Högsta domstolens beslut?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1146 besvarad av Thomas Bodström

den 12 maj

Svar på frågorna 2003/04:1146 och 1148 om samernas vinterbeten

Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist

Erling Wälivaara har frågat justitieministern om han ämnar vidta några åtgärder med anledning av den situation som uppstått för samebyarna i Härjedalen efter Högsta domstolens beslut att inte bevilja prövningstillstånd i ett mål om rätt till vinterbete för renar. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Liselott Hagberg har frågat mig hur jag avser att lösa problemet med samernas rätt till vinterbetesmarker.

De närmare villkoren för hur renskötseln får bedrivas finns i rennäringslagen (1971:437). Enligt 3 § får renskötsel vintertid bedrivas där det av ålder bedrivs renskötsel vissa tider av året. Vinterbetesområdet är således inte geografiskt bestämt utan är beroende av var det föreligger urminnes hävd till renbete. Om det uppstår tvist om var rätt till vinterbete föreligger prövas frågan av allmän domstol. I det mål om rätt till vinterbete i Härjedalen som Erling Wälivaara och Liselott Hagberg åberopar har tingsrätt och hovrätt funnit att det på de aktuella fastigheterna inte finns någon av avtal oberoende rätt till renbete. Högsta domstolen har inte lämnat prövningstillstånd.

Omfattningen av vinterbetesmarkerna i Härjedalen är en tvistefråga av gammalt datum. Genom den aktuella domstolsprocessen är omfattningen åtminstone delvis klarlagd. Regeringen och Länsstyrelsen i Jämtlands län har emellertid under årens lopp vidtagit flera åtgärder för att frågan om vinterbetesmarkernas omfattning ska få en tillfredsställande lösning. Gränsdragningskommissionen arbetar bland annat med att utreda omfattningen av den mark där renskötselrätt föreligger. Kommissionens arbete förväntas vara slutförd under detta år. Förhoppningen är att resultatet av utredningen ska bli att antalet domstolsprocesser minskar och att även motsättningar mellan olika markanvändare ska minska. Regeringen har vidare förordnat Bo Dockered att granska och utreda förutsättningarna för att lösa samebyarnas i Härjedalen framtida behov av vinterbete genom fastighetsvisa nyttjanderättsavtal. Regeringen anvisade 3 miljoner kronor för parternas kostnader för förhandlingsarbetet. Bo Dockered föreslår i en rapport att markägarna och samebyarna fortsätter sitt arbete med att lösa samebyarnas framtida behov av vinterbete genom fastighetsvisa nyttjanderättsavtal samt att staten stöder och möjliggör detta arbete genom att svara för parternas förhandlingskostnader. Förhandlingsarbetet avser privata markägare. När det gäller skogsbolagens mark i Härjedalen finns ett förlikningsavtal mellan parterna som ger samebyarna rätt till vinterbete på den marken.

Enligt vad jag erfarit pågår visst förhandlingsarbete mellan markägare och samebyar. Ett osäkerhetsmoment har varit om Högsta domstolen skulle bevilja prövningstillstånd. När nu den saken är avgjord torde förhandlingsarbetet komma att bedrivas snabbare.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.