samernas representativitet i beslutsfattande församlingar
Skriftlig fråga 1999/2000:1027 av Larsson, Ewa (mp)
Frågan är besvarad
- Avslut
- Skriftlig fråga är färdigbehandlat
- Inlämnad:
- 2000-05-25
- Anmäld:
- 2000-05-30
- Besvarad:
- 2000-06-14
Fråga 1999/2000:1027
av Ewa Larsson (mp) till statsrådet Britta Lejon om samernas representativitet i beslutsfattande församlingarI riksdag och regering finns inte en enda same. För 300 år sedan, på 1700-talet när Finland hörde till Sverige, fanns en same representerad i riksdagen.
Det finns ingen samisk expert i sameministerns enhet. Norska regeringens sameenhet är mycket större: Nio personer arbetar med samiska frågor. Tre av dem är samer. Enhetschefen är också same. Fyra länsstyrelser förvaltar mark i områden där de flesta samer bor. Olof Johansson från Tåssåsens sameby är den första samen som valts in i Jämtlands läns länsstyrelse, och han kom in på Miljöpartiets mandat. I endast 7 av 44 kommuner sitter samer med i styrelsen eller fullmäktige: Kiruna och Luleå i Norrbotten, Malå, Storuman och Vilhelmina i Västerbotten och Krokom och Strömsund i Jämtland.
Samer finns inte med i Nordiska rådet annat än som observatörer. Danmark har gett Grönland representation i rådet men vi har inte gett samerna den rätten. Det finns inga samer med i beslutande församlingar på nationell nivå. Det finns t.ex. heller ingen same i Regeringskansliets sameenhet. Det är trots allt där som de viktigaste samefrågorna avgörs.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att öka samernas representation inom den parlamentariska sfären?

