samarbetsprojekt för bredband

Skriftlig fråga 2000/01:843 av Sandgren, Margareta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-03-07
Anmäld
2001-03-13
Besvarad
2001-03-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 7 mars

Fråga 2000/01:843

av Margareta Sandgren (s) till näringsminister Björn Rosengren om samarbetsprojekt för bredband

De sex kommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Vetlanda och Tranås har kommit överens om ett gemensamt "höglandsnät" för bredband där kommunerna på höglandet binds samman. Den planerade utbyggnaden syftar till att stimulera företagsamheten och ge medborgarna ökad tillgång till Internettjänster. Också för skolorna i de berörda kommunerna öppnas nya möjligheter bl.a. genom att Högskolan i Jönköping planerar att utlokalisera utbildningar till mindre orter. Ett "höglandsnät", som är det första i sitt slag i landet, kommer att bli mycket viktigt för utvecklingen i en region med befolkningsminskning. Det kan dessutom bli en förebild för den fortsatta utbyggnaden i Sverige. Men projektet riskerar tyvärr att aldrig bli genomfört. Näringsdepartementet har nämligen meddelat att kommunernas medaktör, Telia, inte kan räknas som offentlig medfinansiär eftersom företaget numera är bolag. Det innebär att företagets finansiella insats inte får tas med vid ansökan om stöd från mål 2. Därmed spricker de ekonomiska kalkylerna.

Jag vill fråga näringsministern:

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att detta samarbetsprojekt ska kunna genomföras?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:843 besvarad av statsrådet Ulrica Messing

den 15 mars

Svar på fråga 2000/01:843 om samarbetsprojekt för bredband

Statsrådet Ulrica Messing

Margareta Sandgren har frågat näringsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att ett samarbetsprojekt gällande investeringar i ett bredbandsnät i Småland, det s.k. höglandsnätet, ska kunna genomföras. Bakgrunden till frågan är att projektet planeras att genomföras inom ramen för EG:s strukturfonders mål 2-program södra, och att det bl.a. är tveksamt om den del av den svenska offentliga medfinansieringen som är tänkt att ske genom Telia AB kan godkännas.

Jag besvarar frågan som ansvarig inom regeringen för bl.a. konkurrens- och regionalpolitiken.

Telia är numera ett börsnoterat aktiebolag, som agerar på en avreglerad marknad, och det kan därför finnas skäl att se annorlunda än tidigare på hur bolaget kan medverka i denna typ av projekt. En utgångspunkt är att samtliga aktörer på marknaden behandlas lika. För projekt som ska genomföras inom ramen för EG:s strukturfondsprogram är det i första hand en uppgift för respektive förvaltningsmyndighet att ta ställning till frågan.

Post- och telestyrelsen följer också frågan. Enligt vad jag erfarit har styrelsen, som ett led i sitt tillsynsarbete, inlett en granskning som kan få betydelse för frågans vidare hantering. Ett underlag väntas bli klart inom kort.

Det är naturligtvis angeläget att frågan behandlas på likartat sätt inom olika strukturfondsprogram. Eftersom regeringen har delegerat frågan till de olika förvaltningsmyndigheterna har jag inte för avsikt att nu vidta några åtgärder.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.