Samarbete med NATO
Skriftlig fråga 1996/97:588 av Birger Schalug (mp)
Klar
- Inlämnad:
- 1997-05-30
- Besvarad:
- 1997-06-11
den 30 maj
Fråga 1996/97:588 av Birger Schalug (mp) till utrikesministern om
samarbete med NATO
Sverige samarbetar med NATO på många olika sätt och i många olika
forum. Ofta sker detta i något som för både politiker och allmänheten kan
uppfattas som det fördolda. Min bedömning är således att allmänheten
inte känner till i vilken hög utsträckning som Sverige deltar i olika
NATO-anknutna organisationer och samarbeten. Detta är en demokratisk
brist som bör åtgärdas. Jag begär därför en redovisning av allt samarbete
Sverige har med NATO.
Min fråga till utrikesministern är:
Avser ministern att, mot bakgrund av pågående NATO-övning och
den debatt som förs, lämna en fullständig redovisning över vilka organi-
sationer, forum och tillfälliga samarbeten Sverige har, indirekt och direkt,
med NATO?
Svar på skriftlig fråga 1996/97:588 besvarad av Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
den 11 juni
Svar på fråga 1996/97:588
Utrikesminister Lena Hjelm-Wallén
Birger Schlaug har frågat mig om jag avser att lämna en fullständig
redovisning över vilka organisationer, forum och tillfälliga samarbeten
Sverige har, indirekt eller direkt, med NATO.
Sveriges samarbete med NATO redovisas fortlöpande och i sin helhet
av regeringen till riksdagen och Utrikesnämnden.
Sveriges samarbete med NATO äger rum inom ramen för vårt delta-
gande i samarbetet Partnerskap för Fred (PFF) och med den militära
alliansfriheten som grund. Detta samarbetes övergripande mål är att ge-
nom övnings- och utbildningsverksamhet stärka den internationella mili-
tära krishanteringsförmågan. Sveriges deltagande i PFF anmäldes till
riksdagen i regeringens skrivelse 1993/94:207. En enig riksdag ställde sig
bakom Sveriges deltagande i PFF-samarbetet.
Den brett sammansatta NATO-ledda fredsstyrkan i Bosnien visar hur
betydelsefullt PFF-samarbetet är. Regeringen har vad avser Bosnienope-
rationen strävat efter att ha så nära kontakter med NATO som möjligt,
både för att få till stånd en effektiv insats och för att trygga svenska solda-
ters säkerhet i fredsstyrkan. Vårt deltagande i fredsstyrkan i Bosnien har
förelagts riksdagen i propositionerna 1995/96:113 och 1996/97:54.
I 1996 års försvarsproposition (1996/97:4) betonade regeringen att
Sverige aktivt bör delta i utvecklingen av PFF-samarbetet. Det samman-
satta utrikes- och försvarsutskottet ställde sig bakom regeringens be-
dömning på denna punkt (bet. 1996/97:UFöUl).
Regeringen utvecklade även sin syn på PFF i 1996 års försvarsbeslut.
Jag har vidare i Utrikesnämnden under våren löpande informerat om
arbetet med att fördjupa PFF-samarbetet, bl.a. genom upprättandet av ett
euro-atlantiskt partnerskapsråd (EAPR). Det euro-atlantiska part-
nerskapsrådet blir paraplyorgan för det hittillsvarande PFF-samarbetet.
Det nordatlantiska samarbetsrådet, NACC, som tillkom för att stärka
samarbetet mellan NATO och de forna Warszawapaktsländerna efter
Sovjetunionens upplösning 1991, upphör. Det uppgår nu i EAPR som
formellt bildades den 30 maj i Sintra, Portugal. Tisdagen den 3 juni fick
riksdagen särskild information i denna fråga.
Grundläggande för PFF-samarbetet är att varje stat själv bestämmer
inom vilka områden och på vilket sätt den är beredd att samarbeta. Det
fördjupade PFF-samarbetet ger möjlighet till att i ökande grad engagera
de länder som så önskar i den del av NATO:s arbete som rör fredsfräm-
jande insatser. Regeringen avser att efter en genomgång av de förslag
som nu lagts beträffande PFF-samarbetets fördjupning i en skrivelse till
riksdagen i höst återkomma till PFF-frågoma.
Riksdagen kommer också att i budgetpropositionen informeras om
totalförsvarets engagemang i PFF.
Mot denna bakgrund anser jag att regeringen vidtagit erforderliga åt-
gärder för att säkerställa det demokratiska inflytandet över Sveriges sam-
arbete med NATO.