Sällsynta sjukdomar, tillgång till behandling och ökad kunskap inom den europeiska läkemedelsmyndigheten
Skriftlig fråga 2025/26:315 av Matilda Ernkrans (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2025-12-11
- Överlämnad
- 2025-12-12
- Anmäld
- 2025-12-15
- Svarsdatum
- 2025-12-29
- Besvarad
- 2025-12-29
- Sista svarsdatum
- 2025-12-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Sällsynta sjukdomar drabbar tillsammans hundratusentals människor i Sverige, men varje enskild diagnos har få patienter och får därför ofta för lite uppmärksamhet, för lite forskning och för långsamma beslutsvägar. En av dessa diagnoser är Duchennes muskeldystrofi (DMD) – en allvarlig, progressiv och livshotande muskelsjukdom som främst drabbar pojkar.
Trots stora forskningsframsteg de senaste åren, där nya behandlingar utvecklats och i flera fall godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA), dröjer det ofta år innan svenska patienter får faktisk tillgång till dessa behandlingar. Väntan beror bland annat på nationella bedömningar, kostnadsvärderingar och olika tolkningar av evidens – vilket leder till att barn och unga i Sverige riskerar att förlora värdefull tid i en sjukdom som snabbt förvärras.
För patienter med Duchennes muskeldystrofi är tid bokstavligen avgörande; varje månad utan behandling kan innebära ytterligare förlust av muskelstyrka och funktion som inte kan återställas. När EMA redan bedömt ett läkemedel som säkert och effektivt för användning inom EU bör vägen till svensk vård och finansiering vara så kort och samordnad som möjligt.
Samtidigt krävs också ökad kunskap inom EMA och dess underkommittéer om sällsynta diagnoser och deras unika förutsättningar. Bedömningsprocesser och krav på klinisk evidens behöver anpassas till verkligheten för sjukdomar med mycket små patientgrupper, där traditionella stora fas 3-studier inte alltid är möjliga. En bättre förståelse för dessa förhållanden kan leda till snabbare godkännanden och mer rättvisa utvärderingar av behandlingseffekt.
För att patienter med Duchenne och andra sällsynta sjukdomar inte ska hamna i kläm mellan EU-godkännande och nationell implementering krävs ett stärkt samarbete mellan Sverige, EMA och övriga medlemsländer. Sverige har som forskningsnation, med stark medicinsk kompetens och välutvecklad vårdstruktur, alla möjligheter att ta ledningen i detta arbete – men det kräver politisk prioritering och konkret handlingskraft.
Därför vill jag fråga sjukvårdsminister Elisabet Lann:
Vilka åtgärder har ministern och Sverige hittills vidtagit, eller avser att vidta, för att förkorta tiden mellan europeiskt godkännande (EMA) av behandlingar mot sällsynta sjukdomar som Duchennes muskeldystrofi och tillgänglighet för patienter i Sverige, och hur har Sverige agerat för att bidra till att öka kunskapen och kompetensen inom EMA gällande sällsynta diagnoser, som Duchennes muskedystrofi, så att bedömningsprocesser bättre speglar de särskilda förutsättningarna för dessa sjukdomar?
Svar på skriftlig fråga 2025/26:315 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)
Svar på fråga 2025/26:315 Sällsynta sjukdomar, tillgång till behandling och ökad kunskap inom den europeiska läkemedelsmyndigheten
till Sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD)
Svar på fråga 2025/26:315 av Matilda Ernkrans (S)
Sällsynta sjukdomar, tillgång till behandling och ökad kunskap inom den europeiska läkemedelsmyndigheten
Matilda Ernkrans har frågat sjukvårdsministern vilka åtgärder hon och Sverige hittills har vidtagit, eller avser att vidta, för att förkorta tiden mellan europeiskt godkännande av behandlingar mot sällsynta sjukdomar och tillgänglighet för patienter i Sverige. Hon har även frågat sjukvårdsministern hur Sverige har agerat för att bidra till att öka kunskapen och kompetensen inom Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) gällande sällsynta diagnoser.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Tillgången till ändamålsenlig behandling för personer med sällsynta hälsotillstånd är en viktig fråga för regeringen. Nya läkemedel kan i många fall innebära stora förbättringar för dessa personers livskvalitet och livslängd. För att möta den snabba utvecklingen och tillgången till nya behandlingar har staten under de senaste åren ökat anslaget för läkemedelsförmånerna från knappt 26 miljarder kronor 2017 till 41 miljarder kronor 2025.
Introduktion av nya behandlingar innebär att prioriteringar behöver göras. För att prioritera bland de läkemedel som får marknadsgodkännande prövar Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) vilka läkemedel som ska ingå i läkemedelsförmånerna, genom att bedöma om kostnaden är rimlig i förhållande till nyttan. För att förbättra tillgängligheten av läkemedel för personer med just sällsynta hälsotillstånd gav regeringen 2022 TLV i uppdrag att analysera och föreslå hur patienternas tillgång till läkemedel för sällsynta sjukdomar kan stärkas. Detta arbete har resulterat i ett nytt arbetssätt på TLV som började tillämpas i januari 2025. Det nya arbetssättet innebär att myndigheten nu kan acceptera en högre kostnad i relation till nyttan för sällsynta hälsotillstånd som drabbar få patienter vilket har lett till positiva subventionsbeslut.
Det pågår också mycket arbete på EU-nivå. Exempelvis är Sverige aktivt i arbetet med införandet av EU:s nya HTA-förordning (Europaparlamentets och Rådets förordning [EU] 2021/2282 av den 15 december 2021 om utvärdering av medicinsk teknik) som implementerades i januari 2025. Förordningen innebär gemensamma kliniska granskningar och vetenskaplig rådgivning på EU-nivå, vilket minskar dubbelarbete och på sikt skapar förutsättningar för snabbare nationella beslut gällande läkemedel generellt. Sverige har här tagit på sig ansvaret för flera granskningar inom ramen för HTA-förordningen. Sverige är vidare, genom Läkemedelsverket, representerade i flera av EMA:s kommittéer, däribland Committee for Orphan Medicinal Products (COMP). Detta säkerställer att svenska kliniska och vetenskapliga perspektiv tas tillvara i frågor som berör läkemedel för bl.a. sällsynta hälsotillstånd.
Regeringen följer noga hur berörda myndigheter arbetar med tillgänglighetsfrågor såväl nationellt som internationellt för att säkerställa en jämlik och ändamålsenlig läkemedelstillgång.
Stockholm den 22 december 2025
Jakob Forssmed
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

