sälarna i Östersjön och yrkesfiskarna
Skriftlig fråga 1998/99:582 av Fredrik Aurelius, Nils (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-28
- Anmäld
- 1999-05-04
- Besvarad
- 1999-05-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 april
Miljögifterna gjorde att sälstammen i Östersjön blev starkt decimerad. 1986 skattade Statens naturvårdsverk den svenska gråsälspopulationen till ett tusental djur och antalet knubbsälar till några hundra. Reglerna för bl.a. skyddsjakt kom att utformas utifrån dessa förhållanden.
För drygt tio år sedan började emellertid sälstammen att öka drastiskt. Den starka tillväxten fortsätter med en ökning på ca 10 % årligen. Särskilt om orsaken är färre miljögifter kan utvecklingen synas glädjande, men yrkesfiskarna har genom sina organisationer flera gånger påtalat de skador som sälarna förorsakar, inte minst på grund av förstörda redskap. De prov som gjorts för att få fram sälsäkra fångstredskap har misslyckats. Yrkesfiskarna har bl.a. vädjat om en översyn av gällande jaktregler.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern vidta för att minska de problem som den kraftiga tillväxten av sälstammen förorsakar yrkesfisket i Östersjön?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:582 besvarad av Jordbruksminister Margareta Winberg
- Jordbruksminister Margareta Winberg
den 5 maj
Nils Fredrik Aurelius har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att minska de problem som den kraftiga tillväxten av sälstammen förorsakar yrkesfisket i Östersjön.
Bestämmelser om bidrag och ersättning för skada av vilt samt om skyddsjakt finns i jaktförordningen (1987:905).
Bidrag av statsmedel kan lämnas för att förebygga skada av vilt. Har vilt orsakat en skada kan ersättning dessutom lämnas, om det är uppenbart oskäligt att den skadelidande själv skall svara för de kostnader som skadan föranleder.
Bidraget till förebyggande av skada av vilt och ersättning för sådana skador har höjts för år 1999. Anslaget har höjts från 13,5 till 18 miljoner kronor. En orsak till detta är de ökande skadorna av säl.
Det är Naturvårdsverket som fördelar medlen till länsstyrelserna. Verkets fördelning baserar sig i första hand på länens skadekostnader föregående år. Länsstyrelsen beslutar därefter om bidrag eller ersättning i det enskilda fallet.
Om björn, järv, lo, säl eller örn orsakar skador får Naturvårdsverket ge tillstånd till jakt. Naturvårdsverket får besluta om sådan jakt bl.a. för att förhindra allvarlig skada på fiske. En förutsättning för tillstånd till jakt är att det inte finns någon annan lämplig lösning och att jakten inte innebär att upprätthållandet av artens bevarandestatus försvåras.
Naturvårdsverket handlägger på central nivå frågor om ersättning för viltskador. Jag utgår därför från att verket har mycket god kunskap om sälskadorna samt utvecklingen av såväl skadorna som sälstammens storlek. Mot den bakgrunden förutsätter jag att Naturvårdsverket fattar de beslut om skyddsjakt som behövs och som står i överensstämmelse med bestämmelserna i jaktförordningen.
Jag ser således inte skäl att för närvarande vidta några åtgärder vad gäller sälstammen och de skador som sälen åstadkommer.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.