säkrare förortsmiljö i Stockholm
Skriftlig fråga 2004/05:1533 av Skårman, Carl-Erik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-04-29
- Inlämnad
- 2005-04-29
- Besvarad
- 2005-05-04
- Svar anmält
- 2005-05-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 29 april
Fråga 2004/05:1533
av Carl-Erik Skårman (m) till justitieminister Thomas Bodström om säkrare förortsmiljö i StockholmFörorterna kring Stockholm upplevs ofta som en osäker miljö för dess invånare. Till detta bidrar även vanligen mycket uppmärksammade våldsbrott. Befolkningen saknar poliser och man har inte samma lugna tillit till ordningsvakter som besitter varierande kompetens och kvalitet.
På vilket sätt vill ministern bidra till en säkrare och trivsammare situation i förortsmiljön i Stockholmsområdet?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1533 besvarad av Thomas Bodström
den 4 maj
Svar på fråga 2004/05:1533 om säkrare förortsmiljö i Stockholm
Justitieminister Thomas Bodström
Carl-Erik Skårman har frågat mig på vilket sätt jag vill bidra till en säkrare och trivsammare situation i förortsmiljön i Stockholmsområdet.
Brottsligheten är ett samhällsproblem som berör alla samhällssektorer, och brottslighetens utveckling styrs av faktorer som till största delen ligger utanför rättsväsendets område. Ett framgångsrikt arbete för att minska brottsligheten och öka tryggheten kräver till exempel ett brett engagemang från medborgarna. I det sammanhanget är det lokala arbetet viktigt. Därför fortsätter regeringen att satsa på de lokala brottsförebyggande råden. Det finns nu ett lokalt brottsförebyggande råd i ca 85 % av landets kommuner och flera stadsdelar.
Det brottsförebyggande arbetet är en central del också i regeringens satsning på storstadspolitiken. För att minska brottsligheten och öka tryggheten i de stadsdelar som omfattas av de lokala utvecklingsavtalen är det viktigt att det brottsförebyggande arbetet fortsätter att prioriteras och införlivas i storstadskommunernas ordinarie strukturer.
Det räcker dock inte med att satsa endast på det förebyggande arbetet. Det krävs också att polisen och åklagarväsendet kontinuerligt bedriver ett förbättringsarbete för att höja uppklaringen. Polisen utvecklar ett nationellt koncept för utredningsverksamheten för att därigenom höja den allmänna utredningskompetensen hos polispersonalen. Åklagarmyndigheten har vid flera åklagarkammare inrättat tjänster med särskild kompetens när det gäller utredningar om mängdbrott. Dessa åklagare har ett nära samarbete med polisens brottsutredare.
Dessutom har regeringen i regleringsbrevet för 2005 gett i uppdrag till Rikspolisstyrelsen att dels redovisa det metodutvecklingsarbete som har genomförts och planerats för 2005 och 2006 med inriktning på att förebygga mängdbrott, dels redovisa en plan för hur polisen ska öka uppklaringen av mängdbrott där gärningsmannen är okänd.
Naturligtvis är polisens möjligheter att påverka tryggheten i storstädernas förorter också beroende av vilka resurser polisen har. Och här har regeringen gjort stora insatser. Under åren 2001 till 2004 har polisens anslag ökat med ca 2,2 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2005 har regeringen utöver de tidigare satsningarna aviserat en anslagshöjning med nästan 1,2 miljarder kronor till och med 2007. Syftet med anslagsökningarna har framför allt varit att öka antalet poliser och vi kan nu se att dessa satsningar gett resultat i form av en nettoökning med närmare 1 200 poliser på bara några få år. För Polismyndigheten i Stockholms län har satsningarna under perioden december 2000 till januari 2005 resulterat i en nettoökning med 141 poliser, till 4 637 poliser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.