Saklig grund för betygskraven
Skriftlig fråga 2006/07:1311 av Wallmark, Hans (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2007-06-07
- Inlämnad
- 2007-06-07
- Besvarad
- 2007-06-13
- Svar anmält
- 2007-06-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:1311 Saklig grund för betygskraven
av Hans Wallmark (m)
till statsrådet Jan Björklund (fp)
Efter ett radioprogram har en diskussion utbrutit om betygssättningen i landets skolor. Skillnader mellan betygsnivåer i fristående skolor respektive dem med kommunalt huvudmannaskap har uppmärksammats i förhållande till hur eleverna presterat på de nationella proven. En del skolor hävdas ha bättre betygsgenomsnitt än vad nivån på de nationella proven indikerar. Samtidigt påpekar ansvariga för en del av de utpekade skolorna att de vidtar åtgärder för att förbättra kunskapsnivån just med ledning av nivån på de nationella proven. De slår sig inte till ro efter att en elev misslyckats. I debatten har skolminister Jan Björklund hävdat att en förklaring till skillnaderna kan bero på att konkurrensen gör att friskolorna kan frestas töja på betygskraven.
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att skaffa sig empirisk grund för bedömningar av betygssättning i friskolor?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:1311 besvarad av Statsrådet Jan Björklund
Svar på fråga
2006/07:1311 Saklig grund för betygskraven
Statsrådet Jan Björklund
Hans Wallmark har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skaffa mig empirisk grund för bedömningar av betygssättning i friskolor.
Det är av stor betydelse att betygssystemet har legitimitet, det vill säga att elever, föräldrar och allmänhet har tilltro till att betygssättningen är likvärdig och rättvis. Det gäller samliga utbildningar där betyg sätts, oavsett huvudman. Statens skolverk har ett ansvar för att utforma nationella prov som stöd för en likvärdig och rättvis betygssättning. Skolverket följer också upp resultaten. Samtliga provresultat i de nationella proven för år nio samlas in, och för gymnasieskolan ett urval som omfattar ett hundratal skolor. Skolverket analyserar hur proven används och hur resultaten motsvarar slutbetygen i ämnet eller kursen. Jag har erfarit att Skolverket för närvarande fördjupar sin analys av hur det ser ut i såväl kommunala som fristående skolor. Skolverkets uppgifter är offentliga och kan analyseras av alla som är intresserade av frågan. Empiriskt underlag finns således redan.
För närvarande pågår arbete inom flera områden som har bäring på frågor som gäller bedömning och betyg. Examensmål som innebär att också blivande lärare i grundskolans tidiga år utbildas i att bedöma elevers kunskapsutveckling i förhållande till målen och i att sätta betyg har införts i lärarutbildningen.
Betänkandet Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) som nyligen överlämnades till mig, innehåller förslag om hur uppföljningssystemet kan stärkas. Betänkandet kommer inom kort att remitteras. Efter att ha tagit del av de synpunkter som lämnas på betänkandet kommer jag att ta ställning till vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas. En åtgärd kan bli att ge Skolverket i uppdrag att utforma obligatoriska nationella prov i fler ämnen än i dag. En intern arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet (Betygsberedningen U 2007:A) förbereder förslag till hur en betygsskala med fler steg kan utformas, så att betygssättningen bättre kan differentieras. Även i det arbete som bedrivs i Skollagsberedningen (U 2006:E) ingår frågor om bedömning och betygssättning. Regeringen vill också stärka utbildningsinspektionens roll.
De ovan redovisade åtgärderna kommer enligt min uppfattning att leda till att förutsättningarna för en likvärdig bedömning i alla skolor ökar.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.