Säkerställd kompetens för att undvika välfärdsbrottslighet
Skriftlig fråga 2024/25:152 av Gunilla Svantorp (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-10-08
- Överlämnad
- 2024-10-08
- Anmäld
- 2024-10-15
- Svarsdatum
- 2024-10-16
- Besvarad
- 2024-10-16
- Sista svarsdatum
- 2024-10-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
I Nya Wermlands-Tidningen den 8 oktober kan man läsa ytterligare ett reportage på temat välfärdsbrottslighet. Personer förmodas ha blivit folkbokförda på felaktiga underlag och dessutom efter det ha blivit utsatta för brott.
I reportaget finns en intervju med en anonym anställd på Skatteverket som berättar att oron för att fel ska begås är stor när nyanställda numera inte tillåts gå internkursen där man lär sig känna igen falska pass och identitetshandlingar, samtidigt som antalet ansökningar har ökat och pressen på leverans är stor.
En namngiven sektionschef medger att man numera arbetar i team och att det då räcker med att någon har utbildningen. Men vad händer om denne någon är sjuk eller ledig? Hur säkerställs att kompetensen finns på plats och att den misstänkta brottsligheten som beskrivs i artikeln undviks?
Med anledning av ovanstående vill jag fråga finansminister Elisabeth Svantesson följande:
Har ministern i regleringsbrevet säkerställt att den kompetens som det finns behov av för att undvika välfärdsbrottslighet finns hos samtliga anställda hos Skatteverket?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:152 besvarad av Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2024/25:152 Säkerställd kompetens för att undvika välfärdsbrottslighet
till Finansminister Elisabeth Svantesson (M)
Svar på fråga 2024/25:152 av Gunilla Svantorp (S)
Säkerställd kompetens för att undvika välfärdsbrottslighet
Gunilla Svantorp har frågat mig om jag i regleringsbrevet säkerställt att den kompetens som det finns behov av för att undvika välfärdsbrottslighet finns hos samtliga anställda hos Skatteverket.
Det framgår av Skatteverkets instruktion vilka uppgifter myndigheten ska utföra. De statliga myndigheternas arbetsgivaransvar innebär att de ska säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål och bedriva ett strategiskt arbete med sin kompetensförsörjning. Regeringen har de senaste åren vidtagit flera åtgärder för att skapa ordning och reda i folkbokföringen vilket ger Skatteverket förutsättningar att förbättra kvaliteten i verksamheten. Bland annat har ett nytt regelverk stärkt arbetet med identitetskontroller vid flytt till Sverige inklusive kontroll av biometriska uppgifter.
Jag håller med Gunilla Svantorp om att välfärdsbrottsligheten är ett allvarligt samhällsproblem. För att komma åt den grova organiserade brottsligheten måste vi knäcka gängens ekonomi. En korrekt folkbokföring är en nyckel i att minska fusket i välfärdssystemen. Om folkbokföringen är felaktig ger det stora spridningseffekter i hela samhället och kan då användas som ett redskap för bland annat välfärdsbrottslighet. Regeringen har därför ökat Skatteverkets anslag med över en halv miljard kronor under mandatperioden för förbättrad folkbokföring.
Därtill har regeringen ökat Skatteverkets anslag för att förstärka arbetet mot den kriminella ekonomin med 100 miljoner kronor fr.o.m. i år och i vårändringsbudgeten för 2024 ökades anslaget med ytterligare 47 miljoner kronor för ändamålet. I budgetpropositionen för 2025 föreslås att Skatteverkets anslag ökas med 200 miljoner kronor fr.o.m. 2025 för förstärkt arbete mot den kriminella ekonomin.
Riksrevisionen har i juni presenterat sin granskningsrapport om fastställande av identitet vid statliga myndigheter (RiR 2024:12). Riksrevisionens övergripande bedömning är att de granskade myndigheternas insatser inte är tillräckligt effektiva. Regeringen välkomnar rapporten och lämnar en skrivelse med anledning av rapporten till riksdagen i början av december 2024.
Stockholm den 16 oktober 2024
Elisabeth Svantesson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.