Säkerhetssituationen för armenier i Sverige
Skriftlig fråga 2023/24:117 av Björn Söder (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-10-12
- Överlämnad
- 2023-10-12
- Anmäld
- 2023-10-17
- Svarsdatum
- 2023-10-25
- Besvarad
- 2023-10-25
- Sista svarsdatum
- 2023-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Sedan Azerbajdzjans aggressioner och krig mot Armenien och regionen Nagorno-Karabach inleddes hösten 2020 har hatretoriken från den azerbajdzjanska sidan mot armenier ökat väsentligt. Den drabbar också armeniska diasporor ute i världen, så även i Sverige.
Säkerhetsläget för svensk-armenierna har försämrats. Från turkiska och azeriska grupperingar i landet sker påhopp på armenier. Dessa påhopp har förvisso funnits även tidigare och varit vanliga i samband med att den armeniska diasporan samlas världen över för att minnas folkmordet 1915, men under de senaste tre åren har hoten ökat påtagligt.
Vid fredliga demonstrationer och manifestationer i Sverige har medlemmar ur den armeniska diasporan utsatts för påhopp. Den turkiska nyfascistiska och islamistiska organisationen Grå vargarna har vid flera tillfällen dykt upp vid demonstrationer och manifestationer och visat vargtecken, skrikit glåpord och kallat svensk-armenierna för otrogna samt skrikit ”död åt armenierna”.
Upprepade gånger har armeniska gravar på Spångas och Solnas kyrkogårdar blivit vandaliserade. Senast detta hände var den 3 september i samband med att svensk-armenierna hållit en fredlig manifestation på Raoul Wallenbergs torg.
I sociala medier utsätts svensk-armenier för hot, vilket gjort att flera av dem ändrat sina namn just i sociala medier för att undslippa hoten. En del har även ändrat sina namn i folkbokföringen för att inte kunna identifieras som armenier. Många är oroade över sina familjers säkerhet, och i vissa förorter vågar man inte längre bära armeniska kors runt halsen eller ha sådana i sina bilar.
För Armeniska apostoliska kyrkan har det blivit ett oerhört ansträngt läge för dess åtta församlingar runt om i Sverige. Särskilt ansträngt är det för deras enda kyrkobyggnad i Sverige, som ligger i det särskilt utsatta området Geneta i Södertälje. Där ser man behov av att stärka upp säkerheten med säkerhetsdörrar och säkerhetsfönster, kameror och vakter. Även i de övriga sju församlingarna ser man behov av vakter. Detta medför stora kostnader för kyrkan.
Polisen har utlovat en kontaktperson som kommer att finnas som stöd för kyrkan i Sverige, men än så länge har ingenting hänt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Avser ministern att vidta några åtgärder för att öka tryggheten för den armeniska diasporan i Sverige och i så fall vilka?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:117 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2023/24:117 av Björn Söder (SD)
Säkerhetssituationen för armenier i Sverige
Björn Söder har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att trygga säkerheten för den armeniska diasporan i Sverige och i så fall vilka.
Sverige ska vara ett tryggt och säkert land att leva i för alla människor. Den senaste tiden har vårt land utsatts för svåra prövningar av ett slag som vi inte har sett tidigare. Vårt öppna och fria samhälle, som är så grundläggande för oss, är under angrepp och vi ska göra allt som står i vår makt för att bekämpa de hot som utmanar oss.
Den fria åsiktsbildningen är en av det svenska statsskickets grundvalar. Rätten till yttrande- och demonstrationsfrihet är exempel på grundläggande fri- och rättigheter som är starkt skyddade i vår grundlag. Var och en ska fritt kunna uttrycka sina åsikter och öppet skapa opinion kring dessa. Polismyndigheten är den yttersta garanten för att var och en ska kunna utöva sin rätt att demonstrera utan att riskera att utsättas för repressalier eller rena brott.
Regeringen ser mycket allvarligt på brott som begås där hat är bevekelsegrunden. Hatbrott är ett angrepp på våra mänskliga rättigheter och strider mot principen om alla människors lika värde. Blir man kränkt på grund av sin hudfärg, trosbekännelse, sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller sitt nationella eller etniska ursprung så ska gärningen anses vara försvårande och lagföras därefter.
Regeringen följer arbetet mot hatbrott noga. I regleringsbrevet för Polismyndigheten slås fast att myndigheten ska fortsatt utveckla och förbättra arbetet mot hatbrott och andra brott som hotar demokratin. Detta uppdrag ska slutredovisas i december 2023.
Det är ytterst statens ansvar att garantera den fysiska säkerheten för gudstjänstlokaler och den verksamhet som bedrivs där, så att troende i Sverige fullt ut kan åtnjuta sina fri- och rättigheter. Statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder är ett viktigt komplement till det arbete som bedrivs av Polismyndigheten för att upprätthålla säkerheten i samhället. Regeringen har därför föreslagit att nivån på säkerhetsmedlen för organisationer inom det civila samhället ska höjas med 30 miljoner kronor till 74 miljoner kronor årligen.
Regeringen bedriver ett mycket ambitiöst arbete för att stärka Polismyndigheten. En viktig del av detta är myndighetens arbete med att utveckla områdespolisverksamheten. Områdespoliserna ska verka i lokalsamhället för att skapa trygghet hos de boende och de som bedriver verksamhet där.
Kampen mot brottsligheten, oavsett vem den drabbar, är en kamp för varje människas frihet. Den kampen måste och ska vi gemensamt i samhället vinna.
Stockholm den 25 oktober 2023
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.