Till innehåll på sidan

Säkerhetsrisker vid utbyggnad av transmissionsnätet

Skriftlig fråga 2022/23:677 av Zinaida Kajevic (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-12
Överlämnad
2023-05-15
Anmäld
2023-05-22
Svarsdatum
2023-05-24
Sista svarsdatum
2023-05-24
Besvarad
2023-05-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

 

Säkerhetspolisen och Energimyndigheten har skickat signaler om säkerhetsrisker vad gäller energiförsörjningen. En brist är att vi saknar egen kompetens inom energibranschen för nybyggnation av vårt transmissionsnät. Den stora framtida utbyggnad som behöver ske, särskilt för att säkerställa att elområde 3 och 4 har rimlig elförsörjning, utförs främst av entreprenörer med utländsk arbetskraft. Det saknas anställda för drift, underhåll, felavhjälpning eller nybyggnation vilket leder till att hela arbeten läggs ut på entreprenad.

Jag är särskilt oroad över Skånes kraftproduktion. Skåne, som står för en fjärdedel av det behov vi har, är starkt beroende av eltillförsel via transmissionsnätet.

Svenska kraftnät kommer att rekrytera fler medarbetare för att kunna ta ansvar för utbyggnaden, men i nuläget förefaller det inte som att upphandlingssystemet med entreprenörer kommer att förändras trots det förändrade säkerhetsläget.

Lagen om offentlig upphandling tillämpas, men de krav som ska ställas verkar inte ta hänsyn till att kunskapsöverföringen är en risk för Sveriges säkerhet eller att risken för kartläggning, intrång eller attacker ökar påtagligt. Kunskap om det svenska kraftnätet och alla dess komponenter läggs ut på entreprenad.

Med anledning av detta vill jag fråga energi- och näringsminister Ebba Busch:

 

Anser ministern att det finns skäl att titta på säkerhetssituationen i det svenska transmissionsnätet, vad gäller underhåll, drift och utbyggnad, och om så är fallet vilka åtgärder avser ministern att vidta?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:677 besvarad av Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

KN2023/03135 Klimat- och näringslivsdepartementet Energi- och näringsministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:677 av Zinaida Kajevic (S)
Säkerhetsrisker vid utbyggnad av transmissionsnätet

Zinaida Kajevic har frågat mig om det finns skäl att titta på säkerhetssituationen i det svenska transmissionsnätet, vad gäller underhåll, drift och utbyggnad, och om så är fallet vilka åtgärder avser jag att vidta.

Verksamhetsutövare som till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet måste tillämpa reglerna i säkerhetsskyddslagen. Enligt säkerhetsskyddslagen har dessa verksamhetsutövare bl.a. en skyldighet att ingå säkerhetsskyddsavtal inför exempelvis en upphandling, om den andra aktören kan få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell eller högre eller annan säkerhetskänslig verksamhet av motsvarande betydelse för Sveriges säkerhet. Kravet är ett uttryck för en grundläggande princip inom säkerhetsskyddet som innebär att de intressen som lagstiftningen slår vakt om bör ha samma skydd oavsett var och hur verksamheten bedrivs. Säkerhetsskyddsavtalet ska klargöra för leverantören vilka säkerhetsskyddsåtgärder som denne ska vidta under samarbetets gång för att säkerhetsskyddet ska kunna tillgodoses. Säkerhetsskyddslagen ställer även krav på att verksamhetsutövaren i vissa fall gör en lämplighetsbedömning och samråder med tillsynsmyndigheten.

Lagen (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna innehåller också vissa undantag från upphandling som syftar till att säkra för Sverige väsentliga intressen. Även lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet kan tillämpas om det som upphandlas eller det som byggentreprenaden eller tjänsten är avsett för har ett säkerhetssyfte och inbegriper, kräver eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

Regeringen har förtroende för att Affärsverket svenska kraftnät hanterar situationen på ett ansvarsfullt sätt.

Stockholm den 24 maj 2023

Ebba Busch

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.