säkerhetsrådet och USA

Skriftlig fråga 1997/98:1069 av Zetterberg, Eva (v)

Fråga 1997/98:1069 av Eva Zetterberg (v) till statsministern om säkerhetsrådet och USA

den 3 september

Terrordåden vid de amerikanska ambassaderna i Nairobi och Dar es Salaam upprörde med rätta världen. Tydligare än någonsin tidigare efter det kalla kriget framstod terrorismen som ett allvarligt internationellt hot. Den 19 augusti bombade USA vad man ansåg vara terroristbaser i Afghanistan. USA underrättade FN om att man ansåg sig hotad av terrorism och hänvisade till § 51 i FN-stadgan. Denna paragraf täcker inte USA:s handlingar, som handlar om hot mot det egna landets stat och dess territorium. I medierna talas det härvidlag om "en folkrättslig gråzon". Folkrättsliga gråzoner ger dock inte stater rätt till de handlingar USA begått. Efter bombningar har motsättningarna och spänningarna i världen ökat. Genom sitt uppträdande har USA äventyrat FN:s möjligheter att förändra sin stadga så att de täcker terrorism. Den svenska regeringen godtog USA:s handlingssätt om det förhöll sig så som USA förklarat. Någon bevisning för sina påståenden uppvisade inte USA. Vi finner det egendomligt att regeringen på detta sätt uttalar en ståndpunkt utifrån hypoteser i stället för faktiska förhållanden. Sedan dess har det visat sig att det i Sudans fall är synnerligen tveksamt om det var fråga om tillverkning av kemiska vapen, vilket man beskyllt landet för. Det är inte första gången USA fabulerar för att konstruera ett hot. Det finns exempel från Hearstpressens hets inför spansk-amerikanska kriget till Tonkinintermezzot som ledde till USA:s krig i Vietnam.

Jag vill fråga regeringen:

Avser regeringen att låta Sverige som ordförande i FN:s säkerhetsråd arbeta för att sätta stopp för USA:s uppträdande som egenmäktig världssheriff som skjuter först och frågar sen?