Säkerhetsprövningar på Regeringskansliet
Skriftlig fråga 2024/25:585 av Rasmus Ling (MP)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-12-11
- Överlämnad
- 2024-12-12
- Anmäld
- 2024-12-13
- Svarsdatum
- 2024-12-18
- Besvarad
- 2024-12-18
- Sista svarsdatum
- 2024-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Att säkerhetsprövningar utförs på ett ändamålsenligt sätt i enlighet med säkerhetsskyddslagen är angeläget för Sveriges säkerhet. Betänkandet Säkerhetsprövningar – nya regler (SOU 2024:88) lämnades i veckan till justitieministern, med en rad förslag på förändringar kring regelverket.
Vi har dessvärre i närtid kunnat se att regeringen själv inte följt säkerhetsskyddslagen i alla delar. Tidningen Dagens Nyheter kunde den 5 december 2024 rapportera att den nationella säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm underlåtit att utföra säkerhetsprövning av en medarbetare som anställdes en kortare tid, vilket enligt experter solklart strider mot regelverket. Landerholm själv menade dock i intervjun att frågor från DN om regeringens lagbrott var fåniga.
Många länder har så kallade klareringssystem, där man gör säkerhetsprövningar av en person och inte knutet till en specifik tjänst. Om Sverige hade haft ett sådant system hade Landerholm i exemplet ovan kunnat korttidsanställa en person som redan var säkerhetsprövad för en annan tjänst. I en tidigare utredning (En ny säkerhetsskyddslag SOU 2015:25) gjordes bedömningen att ett klareringssystem inte skulle införas, och den dåvarande regeringen gick inte heller vidare med detta.
När regeringens egen säkerhetsrådgivare nu själv bryter mot regelverket inställer sig frågan om det är dags att införa en lex Landerholm och överväga ett klareringssystem. Om så skulle ske slipper också regeringen vad man menar är fåniga frågor om lagbrott.
I direktivet till utredningen Säkerhetsprövningar – nya regler fanns ingenting om att se över ett klareringssystem. Frågan har därför inte utretts sedan 2015.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga justitieminister Gunnar Strömmer:
Kommer ministern och regeringen att överväga en lex Landerholm, det vill säga ett klareringssystem för säkerhetsprövningar?
Svar på skriftlig fråga 2024/25:585 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:585 Säkerhetsprövningar på Regeringskansliet
till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)
Svar på fråga 2024/25:585 av Rasmus Ling (MP)
Säkerhetsprövningar på Regeringskansliet
Det är viktigt att personer som deltar i säkerhetskänslig verksamhet eller tar del av säkerhetsskyddsklassificerad information är säkerhetsprövade.
Systemet med säkerhetsprövningar innebär att respektive verksamhetsutövare som bedriver säkerhetskänslig verksamhet ska säkerhetspröva den som genom anställning eller på annat sätt ska delta i den verksamheten. Prövningen avser en viss anställning och bygger på principen om ett verksamhetsanpassat säkerhetsskydd.
Det är viktigt att det finns förutsättningar för att genomföra säkerhetsprövningar med hög kvalitet samtidigt som förfarandet är tydligt och rättssäkert för de som ska genomgå prövningarna. Som Rasmus Ling nämner tog jag nyligen emot betänkandet Säkerhetsprövningar – nya regler (SOU 2024:88) med förslag på förbättringar av regelverket som syftar till att göra regleringen kring säkerhetsprövningar tydligare och mer rättssäker. Betänkandet kommer nu att skickas på remiss och jag ser fram emot att ta emot remissinstansernas synpunkter.
Regeringen ser kontinuerligt över behovet av förändringar av regelverket för att det ska ge förutsättningar för ett så starkt skydd som möjligt för våra mest skyddsvärda verksamheter. Frågan om en övergång till ett klareringssystem har lyfts i olika sammanhang de senaste åren och regeringen utesluter inte att frågan kan behöva övervägas på nytt.
Stockholm den 18 december 2024
Gunnar Strömmer
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.