Säkerhetspolitiska effekter av en energiunion
Skriftlig fråga 2014/15:360 av Sofia Arkelsten (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2015-03-27
- Överlämnad
- 2015-03-27
- Anmäld
- 2015-04-07
- Svarsdatum
- 2015-04-08
- Besvarad
- 2015-04-08
- Sista svarsdatum
- 2015-04-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
I Europeiska rådets slutsatser efter mötet den 19–20 mars står det följande:
Europeiska rådet uttalade att EU är fast beslutet att bygga en energiunion med en framåtblickande klimatpolitik, på grundval av kommissionens meddelande från februari (COM(2015) 80). Arbetet kommer nu att gå vidare och en rapport ska lämnas till Europeiska rådet före december. Diskussionen vid mötet fokuserade på energitrygghet. Europeiska rådet efterlyser bl.a. påskyndande av infrastrukturprojekt för el och gas för att säkerställa energitrygghet och en välfungerande inre energimarknad. Man efterlyser även ett säkerställande av att alla avtal som rör gasinköp från externa aktörer ska vara förenliga med EU-rätten, framför allt genom att öka avtalens transparens samt förenlighet med EU:s bestämmelser om energitrygghet.
Energifrågorna är mycket viktiga även ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv vilket inte exakt framgår ur slutsatserna.
Med tanke på ovanstående är min fråga till utrikesminister Margot Wallström:
På vilket sätt kommer ministern och regeringen att arbeta för att särskilt lyfta fram de säkerhetspolitiska effekterna av en energiunion?
Svar på skriftlig fråga 2014/15:360 besvarad av Margot Wallström (S), utrikesminister
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2014/15:360 av Sofia Arkelsten (M) Säkerhetspolitiska effekter av en energiunion
Sofia Arkelsten har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen kommer att arbeta för att särskilt lyfta fram de säkerhetspolitiska effekterna av en energiunion.
Kommissionens meddelande om en energiunion liksom Europeiska rådets slutsatser 19-20 mars bygger i hög grad på ett antal medlemsländers säkerhetspolitiskt präglade intresse av att säkerställa försörjningstryggheten och minska beroendet av enskilda energiproducerande länder. Initiativet lanserades ursprungligen av den dåvarande polske premiärministern Donald Tusk i anslutning till den ryska olagliga annekteringen av Krim. De säkerhetspolitiska över-vägandena bakom energiunionen är således tydliga. Förslag som berör
de externa relationerna innebär bl.a. en diversifiering i leveransvägar, energislag och motparter som EU handlar energi från. Sammankopplingar och samarbete med EU:s grannskap ska förstärkas. Strategiska partnerskap med producent- och transitländer ska etableras. Transparensen i enskilda medlemsländers relationer och avtal med tredje land ska öka och EU ska i högre grad tala med en röst gentemot omvärlden. I detta arbete kommer EU:s utrikespolitiska instrument att spela en viktig roll.
Regeringen delar fullt ut uppfattningen att försörjningstrygghet är en viktig fråga som också har tydliga effekter på länders säkerhetspolitiska situation. Regeringen verkar samtidigt för att ökad försörjningstrygghet främst ska uppnås genom andra åtgärder än att öka tillgången till fossil energi från nya källor. Fullgörandet av den inre marknaden och en strikt tillämpning av EU:s regelverk, tillsammans med mer förnybar energi och en mer effektiv energianvändning är enligt regeringens uppfattning de viktigaste åtgärderna för långsiktig försörjningstrygghet.
Stockholm den 8 april 2015
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.