säkerhetspolisens registrering av homosexuella

Skriftlig fråga 2002/03:385 av Andreasson, Martin (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-01-13
Anmäld
2003-01-21
Besvarad
2003-01-22
Svar anmält
2003-01-23
Besvarad
2003-01-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 januari

Fråga 2002/03:385

av Martin Andreasson (fp) till justitieminister Thomas Bodström om Säkerhetspolisens registrering av homosexuella

I Säkerhetstjänstkommissionens betänkande (SOU 2002:87@95) framgår att anställda vid Sveriges Radio och Sveriges Television har registrerats av Säkerhetspolisen med anledning av sin homosexualitet. Enligt pressuttalanden från kommissionens huvudsekreterare fanns dessa uppgifter kvar hos Säkerhetspolisen så sent som för ett år sedan.

Att homosexuella har ansetts som säkerhetsrisker och registrerats av säkerhetstjänsten är i sig ingen nyhet. Det har tidigare varit känt att Stockholmspolisen förde register över kända homosexuella ända fram till åtminstone 1966, och Säkerhetstjänstkommissionen visar i sitt betänkande att statspolisen så sent som 1963 införde nya regler för bedömning av en persons pålitlighet där frågan om homosexualitet nämndes särskilt.

Vad som däremot är en nyhet är att registrering av människor med anledning av deras homosexualitet förefaller ha pågått in i våra dagar. Kommissionens betänkande lämnar här inget klart besked om huruvida man säkert kan fastslå att sådan registrering har upphört. Det framgår inte heller om Säkerhetspolisen i dag begagnar sig av äldre registeruppgifter av detta slag.

Min fråga till justitieministern är:

Avser justitieministern att lämna garantier för att Säkerhetspolisen i dag inte registrerar personer med anledning av deras sexuella läggning eller begagnar sig av sådana tidigare insamlade uppgifter?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:385 besvarad av Thomas Bodström

den 22 januari

Svar på fråga 2002/03:385 om Säkerhetspolisens registrering av homosexuella

Justitieminister Thomas Bodström

Martin Andreasson har frågat mig om jag avser att lämna garantier för att Säkerhetspolisen i dag inte registrerar personer med anledning av deras sexuella läggning eller begagnar sig av sådana tidigare insamlade uppgifter.

För Säkerhetspolisen och den övriga polisen finns det en särskild reglering i polisdatalagen som anger att uppgifter om en person inte får behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförbund, hälsa eller sexuella läggning. Om uppgifter om en person behandlas på annan grund får dock uppgifterna kompletteras med sådana uppgifter som nämnts ovan, om det är oundgängligen nödvändigt för syftet med behandlingen. De regler som gäller i dag tillåter alltså inte att registrering sker endast med anledning av en persons sexuella läggning. Säkerhetspolisen har dessutom utarbetat tydliga arbetsrutiner för registrering av känsliga uppgifter.

Det är naturligtvis oacceptabelt om registrering har skett enbart på grund av en persons sexuella läggning. Mot bakgrund av att Säkerhetstjänstkommissionen pekat på att det förekommit omfattande registrering, ofta på lösa grunder, överväger vi att låta närmare granska enskilda fall där registrering och utlämnande av uppgifter har lett till orimliga konsekvenser för den enskilde.

Den risk för olaglig registrering som kommissionen pekar på är en varningssignal som måste tas på allvar. Registernämnden har redan i dag ett stående uppdrag att granska Säkerhetspolisens hantering av uppgifter enligt polisdatalagen, vilket är en garanti för att registrering sker på ett riktigt sätt och för att felaktig behandling uppmärksammas och förhindras. Inom Justitiedepartementet pågår också ett arbete med att ta fram en ny polisdatalag för att skapa en tydligare reglering när det gäller behandling av personuppgifter i polisens verksamhet. Säkerhetstjänstkommissionens påpekanden kommer givetvis att beaktas i det arbetet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.