säkerheten på landets anstalter
Skriftlig fråga 2001/02:1324 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-06-10
- Besvarad
- 2002-06-20
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2001/02:1324
av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om säkerheten på landets anstalterGrovt våld och bränder är vanligt på landets fängelser. Förra året rapporterades mer än en allvarlig incident i veckan.
"Särskilt hårt klimat är det på våra säkerhetsklassade anstalter i Tidaholm, Hall och Kumla där våra mest kriminellt belastade sitter." Det säger Kriminalvårdsstyrelsens planeringschef Lars Bergman, som redan i början av året varnade för ökat missnöje i takt med ökad trängsel på anstalterna. Situationen har inte förbättrats sedan dess. Trots direktiv om regelbundna säkerhetsövningar är det vanligt att anstalterna prioriterar bort dessa, något som intygas av Kriminalvårdsstyrelsens säkerhetsansvarige Christer Isaksson. "Vi har ännu inte kommit på det sättet som vi önskar. Främst är det tidsbrist och personalbrist som ställer hinder i vägen", säger han.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att öka säkerheten vid landets anstalter?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1324 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 19 juni
Svar på fråga 2001/02:1324 om säkerheten på landets anstalter
Justitieminister Thomas Bodström
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka säkerheten vid landets anstalter.
Jag vill inledningsvis framhålla att det givetvis är oacceptabelt att intagna under verkställighet av ett fängelsestraff gör sig skyldiga till brott, vare sig de riktar sig mot kriminalvårdens personal, andra intagna eller samhället i övrigt.
Den 1 oktober 2001 trädde ett nytt regelverk om behandling av personuppgifter inom kriminalvården i kraft. Det innebär bl.a. att kriminalvården fått utökade möjligheter att behandla uppgifter om intagna som utgör risker i säkerhetshänseende. Syftet är att den samlade kunskapen om de intagna ska kunna användas för att t.ex. på ett så bra sätt som möjligt styra valet av anstalt eller avdelning.
Beläggningssituationen inom kriminalvården är dock bekymmersam och detta medför även att det kan vara svårt att i varje enskilt fall välja den anstalt eller avdelning som är bäst med tanke på säkerhetsskäl, den intagnes behov och önskemål. Regeringen har därför nyligen i vårpropositionen föreslagit att kriminalvården ska tillföras ytterligare 150 miljoner kronor för 2002 för att ge kriminalvården möjlighet att kunna hantera den för närvarande besvärliga beläggningssituationen.
Vidare kan jag upplysa om att regeringen planerar att inom kort tillsätta en utredning med uppdrag att göra en översyn av kriminalvårdslagstiftningen och utarbeta förslag till en ny kriminalvårdslag. En viktig fråga som utredaren särskilt ska uppmärksamma är hur regelverket bör vara utformat för att säkerställa att kriminalvården har effektiva verktyg för att hantera intagna som utgör säkerhetsrisker.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.