säkerheten på landets anstalter
Skriftlig fråga 2000/01:1291 av Sidén, Anita (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-22
- Anmäld
- 2001-06-06
- Besvarad
- 2001-06-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1291
av Anita Sidén (m) till justitieminister Thomas Bodström om säkerheten på landets anstalterJag har tidigare frågat justitieministern om bristen på platser på landets anstalter. Tidningen Folket har nyligen rapporterat om situationen på Hällbyanstalten. Tre gånger på fyra dagar inträffade allvarliga incidenter där vårdare utsattes för våld från intagna.
"Personalen är orolig för utvecklingen @ och det är en besvärlig situation", säger Leif Sik, vårdare på Hällbyanstalten. "Vi har fått allt fler gäng under senare tid. En del sysslar med narkotika, andra hotar intagna och några vill kanske bara ställa till med djävulskap i systemet", fortsätter Leif Sik.
Denna situation är tyvärr inte unik för svenska anstalter.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet följande:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att förbättra säkerheten för de anställda på landets anstalter?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1291 besvarad av justitieminister Thomas Bodström
den 7 juni
Svar på fråga 2000/01:1291 om säkerheten på landets anstalter
Justitieminister Thomas Bodström
Anita Sidén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra säkerheten för de anställda på landets anstalter.
Inledningsvis vill jag säga att jag helt delar Anita Sidéns upprördhet över att kriminalvårdens personal utsätts för våld och hot i sitt arbete. Det är inte acceptabelt.
Det finns givetvis flera bidragande orsaker till att våld och hot förekommer på anstalterna. Narkotika är en. Andelen missbrukare bland de intagna har ökat och regeringen har begärt att kriminalvården intensifierar sina insatser mot narkotikamissbruket. Kriminalvårdsstyrelsen har inrättat en central droggrupp som bl.a. arbetar med att ta fram en strategi för narkotikabekämpningen. Införandet av ett kontantlöst betalningssystem, t.ex. på Kumlaanstalten, är en åtgärd som har visat sig mycket effektiv när det gäller att eliminera förutsättningarna för narkotikahandeln. Jag har själv inlett en dialog med Kriminalvårdsstyrelsen om inrättandet av ytterligare narkotikafria anstalter och avdelningar.
En annan viktig faktor är gängbildningar på anstalterna. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag om behandling av personuppgifter inom kriminalvården. Lagen innebär bl.a. att kriminalvården ges utökade möjligheter att behandla uppgifter om intagna som utgör särskilda risker i säkerhetshänseende. Syftet är att kriminalvårdens samlade kunskap om de intagna på ett ännu bättre sätt än i dag ska kunna användas vid valet av anstalt eller avdelning, vid beviljandet av permissioner och fastställandet av de särskilda villkor som ska gälla för långtidsdömda. Det är regeringens förhoppning att lagen ska vara ett effektivt redskap i kriminalvårdens kamp mot våld och hot på anstalterna.
Kriminalvårdsstyrelsen utför ett aktivt arbete på detta område. En central samverkansgrupp för säkerhetsfrågor har bildats. I gruppen, som består av företrädare för Kriminalvårdsstyrelsen och arbetstagarorganisationerna, diskuteras olika sätt att förbättra säkerheten. För att säkerställa effektiva rutiner i säkerhetsärenden har Kriminalvårdsstyrelsen gett ut en säkerhetshandbok och utarbetat förbättrade beredskapsplaner. Det finns också nya riktlinjer för beslutsordningen beträffande vissa intagna för att undvika att enskilda anställda hamnar i ett utsatt läge. S.k. debriefing-verksamhet, larmpaket och ett nära samarbete med polisen är viktiga delar i strategin när våld och hot trots allt förekommer.
I regleringsbrevet för år 2001 har regeringen begärt att Kriminalvårdsstyrelsen återrapporterar vilka åtgärder som vidtagits för att förebygga hot och våld mot personalen. Självklart följer regeringen också kontinuerligt utvecklingen på detta område och överväger behovet av eventuella ytterligare åtgärder. Att kunna känna sig trygg på sin arbetsplats är ett grundläggande krav som alla anställda bör kunna ställa men också en förutsättning för att kriminalvårdens personal ska kunna fullgöra sitt ansvarsfulla uppdrag.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.