säkerheten i norra Irak
Skriftlig fråga 2000/01:1567 av Viklund, Margareta (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-08-10
- Besvarad
- 2001-08-31
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 10 augusti
Fråga 2000/01:1567
av Margareta Viklund (kd) till utrikesminister Anna Lindh om säkerheten i norra IrakSom på många håll i Mellanöstern och Turkiet pågår i norra Irak en systematisk etnisk rensning av assyrier/syrianer/kaldéer. Det handlar om en förföljelse som pågått under många år, trots att den sker inom den av FN skyddade zonen. Målsättningen för de kurder (Barzani, KDP) som administrerar ett område i norra Irak är att homogenisera området. Homogeniseringen sammanfaller väl med enskilda islamisters, klaners och jordägares intressen. KDP uppmuntrar övergreppen. Sedan 1991 har folkgruppens storlek minskat från 200 000 till i dag 25 000. Assyriska byar har belägrats, människor rövats bort, mördats, torterats och fördrivits.
Assyriern och jordägaren Youkhana Yalda Khaie från byn Chilke Nisar har grundat en fond för att återuppföra en kyrka i hembyn, vilken år 1979 förstördes av trupper från Bagdad. Trots upprepade hot har han inte givit upp sina ansträngningar. Därför har han kidnappats och bortförts av KDP. Han finns nu fängslad, torterad, svårt skadad och sjuk i en trång cell i Dahuk. Sedan en syster besökt honom är nu hela familjen hotad. Enligt systern har KDP försökt tvinga brodern att överge sina landområden och lämna området. Genom tortyr har KDP också försökt tvinga fram en bekännelse om att Youkhana samarbetar med PKK. Men vare sig Youkhana eller hans familj har något som helst samröre med PKK.
Min fråga till utrikesministern:
På vad för sätt tänker regeringen verka i FN för att säkerställa säkerheten för assyrier/syrianer/kaldéer i norra Irak?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1567 besvarad av utrikesminister Anna Lindh
Svar på frågorna 2000/01:1567 om säkerheten i norra Irak, 1573 om assyrier/syrianer och kaldéer i norra Irak och 1583 om situationen för assyrier/syrianer och kaldéer i norra Irak
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin, Margareta Viklund och Yilmaz Kerimo har i skilda frågor bett mig redogöra för vad jag avser göra för att bringa klarhet i situationen för assyrier, syrianer och kaldéer i norra Irak samt hur jag avser agera för att förbättra respekten för mänskliga rättigheter och säkerställa säkerheten för denna grupp kristna människor i norra Irak. Jag väljer att besvara frågorna i samma svar.
Det irakiska folket lider under en repressiv regim. FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna fördömde vid sitt möte i våras den irakiska regeringens systematiska, utbredda och ytterst allvarliga brott mot mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Kommissionen konstaterade att regeringen förtrycker och förföljer genom diskriminering och utbredd terror. Bland de brott mot de mänskliga rättigheterna som fördöms av kommissionen nämns etnisk och religiös diskriminering. Den irakiska regeringen uppmanas att respektera alla etniska och religiösa grupper och att genast upphöra med det förtryck som pågår bl.a. i form av påtvingade förflyttningar av t.ex. kurder, assyrier och turkmener.
Enligt rapporter om situationen för de mänskliga rättigheterna i Irak har även framkommit att assyrier, syrianer och kaldéer systematiskt behandlas som araber utan möjlighet till utbildning på det egna språket.
Som frågeställarna konstaterar åtnjuter norra Irak ett begränsat självstyre. De två rivaliserande partierna PUK och KDP har sedan 1998 deltagit i en process i vilken man åtagit sig att sträva mot samarbete, pluralism, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Vi har också förstått att KDP ska ha utsett en särskild ansvarig för MR-frågor.
De uppgifter som frågeställarna för fram och som vi har fått även från andra håll blir mot denna bakgrund desto mer oroande. Det är oacceptabelt att minoriteterna i området, assyrier, syrianer och kaldéer, utsätts för förtryck och hot.
Jag avser att ta upp frågan i internationella sammanhang.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

