Säkerheten i Mali och utbildningsinsatsen EUTM
Skriftlig fråga 2016/17:830 av Lena Asplund (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-13
- Överlämnad
- 2017-02-14
- Anmäld
- 2017-02-15
- Svarsdatum
- 2017-02-22
- Sista svarsdatum
- 2017-02-22
- Besvarad
- 2017-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Utrikesminister Margot Wallström (S)
Sverige deltar för närvarande med militär personal i två internationella insatser i Mali. Det gäller dels EU:s utbildningsinsats EUTM, dels den FN-ledda säkerhetsskapande insatsen Minusma. De båda insatserna inrättades under 2013 som ett svar på oroligheterna i landet som började under 2012, då flera rebellgrupper tog till vapen mot Malis regering.
Insatserna utgår från ett antal FN-resolutioner som fastställde att situationen i Mali utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet och uppmanade det internationella samfundet att stödja Malis försvars- och säkerhetsstyrkor med utbildning och rådgivning samt om upprättandet av en FN-närvaro i landet.
Säkerhetsläget i landet har förbättrats sedan de internationella insatserna kom till stånd, men fortfarande kvarstår en osäkerhet om hur Malis regering på sikt kommer att kunna hantera situationen. Rebellgrupperna som bland annat är anknutna till al-Qaida utgör ett fortsatt stort hot mot säkerheten i landet.
När jag blev briefad om situationen i Mali av en hög fransk officer på European Union Military Staff (EUMS) i Bryssel kom det till min kännedom att det finns betydande problem med att få militärer från Malis väpnade styrkor att delta i den utbildning som tillhandahålls av EUTM-insatsen. Detta utgör ett stort hinder för att Malis regering och dess försvarsmakt ska kunna ta ett större ansvar för säkerheten i landet. Dessutom är det ett hinder för att den internationella närvaron, däribland den svenska, på sikt ska kunna minskas.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga utrikesminister Margot Wallström:
Hur avser ministern och regeringen att agera, inte minst i FN:s säkerhetsråd, för att Mali på sikt ska ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och därmed avlasta de pågående FN-insatserna?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:830 besvarad av Utrikesminister Margot Wallström (S)
Utrikesdepartementet |
Utrikesministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:830 av Lena Asplund (M) Säkerheten i Mali och utbildningsinsatsen EUTM
Lena Asplund har frågat mig om hur jag och regeringen avser att agera, inte minst i FN:s säkerhetsråd, för att Mali på sikt ska ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och därmed avlasta de pågående FN-insatserna.
Både FN:s insats (MINUSMA) och EU:s militära utbildningsinsats (EUTM Mali) syftar till att främja fred och säkerhet i landet. Båda insatserna tillkom 2013 som svar på förfrågningar från Malis regering till följd av ett ökat antal attacker av väpnade grupper mot regering och civilbefolkning, särskilt i landets norra delar.
I maj 2015 undertecknade Malis regering, regeringstrogna grupper samt de grupper som stridit för ökat självstyre i norra Mali ett fredsavtal. Genomförandet av fredsavtalet går dock långsamt, vilket innebär att Malis regering fortsatt behöver det internationella samfundets stöd.
Under 2016 skedde en ökning i antalet attentat mot framförallt MINUSMA, utländska intressen och Malis armé. Utöver attacker som genomförts av islamistiskt våldsbejakande grupper har även väpnade grupper som skrivit under fredsavtalet brutit mot det och stridit mot varandra. Den 18 januari i år genomfördes den dödligaste attacken hittills, då 77 personer dödades vid en attack mot en gemensam patrulleringsstation i staden Gao.
Samtliga parter till fredsavtalet och medlemmarna i dess övervaknings-kommitté möttes vid ett ministermöte i Bamako den 10 februari i år, och fattade där ett antal beslut som förhoppningsvis kan leda till att fredsprocessen åter börjar röra sig framåt.
Svårigheterna att genomföra lokalval i november 2016 och förekomsten av våldsamheter illustrerar dock att FN:s och EU:s ansträngningar i Mali fortfarande behövs. För Malis försvarsmakt innebär säkerhetsläget i landet påfrestningar på de personella resurserna och att prioritet ibland måste ges till deltagande i operativa insatser framför utbildning.
Sveriges stöd till Mali är omfattande.
Vi agerar som EU-medlem och har sedan 2013 bidragit med instruktörer och stabsofficerare till EUTM Mali. För närvarande tjänstgör sex svenskar i insatsen. Regeringsbeslut om att förlänga Sveriges deltagande i insatsen fram till 31 december 2017 fattades i slutet av förra året. Sverige stödjer även EU:s civila rådgivningsinsats, EUCAP Sahel Mali. Insatsen är riktad mot säkerhetssektorn och bidrar till utbildning av Malis polis, gendarmeri och nationalgarde.
Vi agerar som FN-medlem och bidrar sedan 2014 till FN:s insats MINUSMA, där cirka 250 svenskar tjänstgör. Under våren 2017 kommer regeringen att lägga fram en proposition om förlängning av det svenska bidraget till och med juni 2018.
Sverige har som invald medlem i FN:s säkerhetsråd initierat diskussioner i New York om hur MINUSMA:s kapacitet kan stärkas. Beslut som rör EU:s insats EUTM Mali fattas av EU:s ministerråd i Bryssel.
Efter terroristdåden i Frankrike den 13 november 2015 begärde Frankrike stöd enligt artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) i kampen mot Daesh. Som ett svar på denna begäran har Sverige bland annat erbjudit taktisk flygtransport till förfogande för MINUSMA. Sverige har också erbjudit att utöka deltagandet i EUTM Mali som en del i implementeringen av EU:s solidaritetsåtagande, inklusive artikel 42.7.
Vi agerar dessutom genom vårt utvecklingssamarbete, som bland annat fokuserar på stärkt demokrati och jämställdhet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter. Det svenska bilaterala stödet till Mali uppgår till 240 miljoner kronor per år, totalt 1,2 miljarder kronor fram till år 2020. Därtill bidrar Sverige till EU:s utvecklingssamarbete med Mali.
Regeringen vill med sitt breda engagemang för Mali bidra till att skapa förutsättningar för en framgångsrik fredsprocess samt en långsiktig politisk lösning som gör att den internationella närvaron på sikt kan trappas ner, och att Malis regering i ökad grad kan garantera säkerhet och stabilitet för landets befolkning. Sveriges engagemang i Mali bidrar också till stabilitet och säkerhet i EU:s södra grannskap.
Stockholm den 22 februari 2017
Margot Wallström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.