säkerhet och ordning
Skriftlig fråga 1999/2000:700 av Gunnarsson, Rolf (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-03-15
- Anmäld
- 2000-03-21
- Besvarad
- 2000-03-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 1999/2000:700
av Rolf Gunnarsson (m) till justitieminister Laila Freivalds om säkerhet och ordningDå Borlänge Köpmannaförening hade årsmöte diskuterades frågor om säkerhet och ordning. Föreningen gjorde ett uttalande, som föranleder mig att ställa en fråga med utgångspunkt från detta uttalande, som bl.a. lyder:
"Frågan om bättre säkerhet och ordning i samhället blir alltmer påträngande. I en medlemsenkät i Borlänge sågs den som en av de allra viktigaste att lösa. Det gäller säkerheten för personal och egendom, som livet på gator och torg. Allt större insatser med butikslarm, stöldmärkning, spionspeglar, galler, järnridåer, vaktstyrkor och bevakningskameror tycks inte hjälpa, utan snarare öka misstänksamhet och otrivsel i samhället. Säkerheten till liv och egendom är ett grundläggande medborgarintresse, som vi anser ska skötas och bekostas gemensamt av stat och kommun. För detta krävs tillräckliga resurser till polisen och större effektivitet i polisarbetet."
Så lyder uttalandet bl.a. som också pekar på det riktiga i att vi politiker måste agera för att rätta till de här problemen.
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att polisen ska få ökade resurser till att förbättra den situation som här redovisats?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:700 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
Svar på fråga 1999/2000:700 om säkerhet och ordning
Justitieminister Laila Freivalds
Rolf Gunnarsson har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att polisen ska få resurser till att förbättra säkerheten och ordningen i samhället. Frågan är ställd mot bakgrund av ett uttalande av Borlänge Köpmannaförening.
Jag har vid flera tillfällen sagt att det minskade antalet poliser inte är acceptabelt. Det behövs fler poliser i landet samtidigt som det fortfarande finns utrymme att utnyttja de nuvarande resurserna mer effektivt. Jag vill särskilt nämna polisväsendets nya arbetstidsavtal som ger förbättrade möjligheter att anpassa arbetstiden efter verksamhetens behov. Regeringen återkommer i den ekonomiska vårpropositionen med de resursförstärkningar som behöver tillföras rättsväsendet.
Köpmannaföreningens uttalande gäller effekterna av insatser med butikslarm och stöldmärkning osv. Jag får därför uppfattningen att uttalandet särskilt gäller ordning och säkerhet i butikslokaler. Föreningen och Rolf Gunnarsson har kopplat den frågan till polisväsendets effektivitet och resurser. Det tyder på en ålderdomlig uppfattning om ansvaret för att förebygga brott.
Det är ju så att den förändrade detaljhandeln med färre anställda i butikerna och en allt tydligare exponering av varorna på ett markant sätt har ökat tillfällena till brott. I själva verket är just detta en faktor som förklarar en stor del av den ökande tillgreppsbrottsligheten under de senaste decennierna. En betydande del av rättsväsendets resurser får numera avsättas för den här typen av brottslighet. I det perspektivet är det självklart för mig att detaljhandeln har ett stort eget ansvar för att förebygga brott och skapa en trygg miljö i köpcentrum, varuhus och butiker. Det är alltså inte i första hand en fråga om resurser till polisen.
Jag vet att Köpmannaförbundet tillsammans med bl.a. polisen bedriver ett viktigt brottsförebyggande arbete. Men lokala problem kräver lokala lösningar. Därför är det viktigt att Köpmannaföreningen i Borlänge tillsammans med bl.a. den lokala polisen kommer överens om de åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en trygg miljö.
Det är samhällets uppgift att förhindra brott. Det kan ske bl.a. genom att skapa forum där kunskap, initiativ och engagemang på området kan samlas, t.ex. i ett lokalt brottsförebyggande råd. Där har polisen och företrädare för det lokala näringslivet en naturlig plats.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.