såddfinansiering
Skriftlig fråga 2001/02:1183 av Orrenius, Jan (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-05-21
- Anmäld
- 2002-05-28
- Besvarad
- 2002-05-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 maj
Fråga 2001/02:1183
av Jan Orrenius (kd) till näringsminister Björn Rosengren om såddfinansieringBland de allra viktigaste förutsättningarna för att få till stånd nya företag är möjligheten till s.k. såddfinansiering dvs. riskkapital för att utveckla företagsidéer i de allra första skedena. Tillgången på sådant riskkapital är i dag så gott som obefintlig på den privata sidan. Innovationsföretag, uppfinnare samt andra personer med affärsidéer blir därför beroende av egna eller närståendes medel för att starta en utvecklingsprocess. Sådana medel saknas i allmänhet. Statens roll när det gäller såddfinansiering blir därför extra betydelsefull. För närvarande är det stiftelsen Innovationscentrum (SIC) som är det enda statliga organ som kan ge sådan såddfinansiering. SIC:s verksamhet skall upphöra under 2004, då ska SIC:s medel vara förbrukade.
Vad kommer att hända därefter? Meningen tycks vara att Industrifonden i framtiden ska svara för såddfinansieringen. Fondens ledning tycks vara emot detta. Det finns dock inget i stadgarna för fonden som hindrar såddfinansiering. Ej heller finns i stadgarna någon bestämmelse om avkastningskrav som omöjliggör sådan finansiering. Beträffande Almi finns avkastningskrav som begränsar möjligheten till såddfinansiering.
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att Industrifonden och Almi kommer att kunna medverka i den för nyföretagandet så viktiga såddfinansieringen?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1183 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
Svar på fråga 2001/02:1183 om såddfinansiering
Näringsminister Björn Rosengren
Jan Orrenius har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Industrifonden och ALMI ska kunna medverka i den för nyföretagandet så viktiga såddfinansieringen.
Det senaste decenniet har den privata kapitalmarknaden vuxit markant. Trots detta finns det fortfarande många projekt och företag som har svårt att attrahera kapital i mycket tidiga skeden. Detta beror bl.a. på att den affärsmässiga risken är för hög och att kapitalinsatsen ofta är liten. Staten kompletterar marknadens kapital inom detta område med s.k. såddfinansiering. Såddfinansiering i detta avseende är en statlig finansieringsform för projekt i mycket tidiga skeden som tidigare främst har hanterats av Verket för näringslivsutveckling (Nutek). Nutek såddfinansiering har främst skett i form av s.k. villkorslån. Nutek har i detta avseende haft ett omfattande samarbete med bl.a. teknopoler för att få såväl en regional kompetens som möjlighet att få in intressanta projekt från stora delar av landet. Även länsstyrelserna och de regionala självstyrelseorganen har möjlighet att besluta om såddfinansiering.
Anslaget till Nuteks såddfinansiering har tidigare varit 23 miljoner per år. Under en treårsperiod (1999@2001) har en tillfällig förstärkning skett med ytterligare 50 miljoner. Denna insats har och har haft en stor betydelse för att få fram nya konkurrenskraftiga produkter. Nutek och ALMI Företagspartner AB fick därför i uppdrag att ge förslag på en mer samordnad och långsiktig hantering av finansieringsfrågorna.
Nutek/ALMI har på grundval av detta uppdrag slutit avtal om samarbeten med Industrifonden och Innovationscentrum. Samarbetet med Industrifonden avser främst hantering och finansiering av lån till teknikbaserade företag i tidiga skeden och finansiering av företag i tidig tillväxtfas. Samarbetet med Stiftelsen Innovationscentrum avser innovations- och affärsutvecklingsprojekt. Avtalen kommer att främja dels tillgången på kapital i tidiga skeden, dels administrativ samordning och samverkan.
Detta system har införts under våren 2002 och är under uppbyggnad. Det är min förhoppning att detta samarbete ska ge en trygg och långsiktig hantering av såddfinansieringsärenden.
Regeringen kommer att noga följa utvecklingen under 2002 för att kunna vidta åtgärder om utfallet inte motsvarar målsättningen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.