Sabotage av undervattenskablar

Skriftlig fråga 2025/26:486 av Markus Wiechel (SD)

till Försvarsminister Pål Jonson (M)

Under de senaste åren har Östersjön blivit en hotspot för misstänkta sabotage mot undervattenskablar, med en rad incidenter som väckt oro om hybridkrigföring från främst Ryssland men även om möjliga kopplingar till Kina. Sedan 2022 har minst elva undervattenskablar skadats eller brutits i regionen, ofta i samband med misstänkta fartygsaktiviteter. Ett uppmärksammat fall inträffade i november 2024, då två fiberkablar – BCS East-West Interlink och C-Lion 1 – skadades i Östersjön, vilket störde telekommunikationen mellan flera länder. I december 2025 beslagtog finsk polis det ryska fartyget Eagle S, som misstänks ha dragit sitt ankare över havsbotten och skadat en kabel mellan Helsingfors och Tallinn. Ytterligare incidenter rapporterades i januari 2026, med sex fall av skador eller störningar på bara sex dagar, vilket förstärker misstankarna om avsiktliga handlingar. Dessa händelser har kopplats till ryska så kallade skuggflottor – civila fartyg som används för sabotage – och har lett till ökad säkerhetssamverkan bland Östersjöländerna. Skadorna har inte bara påverkat internettrafik utan också understrukit sårbarheten i kritisk infrastruktur, med potentiella kopplingar till bredare geopolitiska spänningar, såsom Rysslands invasion av Ukraina.

Utanför Taiwan har vi också sett hur sabotage mot undervattenskablar har eskalerat sedan 2023. Minst elva incidenter har rapporterats, där kinesiska eller kinesiskt kopplade fartyg misstänks ha avsiktligt skadat kablar. Ett tidigt fall inträffade i februari 2023, då två kablar till Matsuöarna kapades av kinesiska fartyg, vilket lämnade 13 000 invånare utan internet i veckor. I januari 2025 skadade det kinesiskt kopplade fartyget Shunxin 39 en TPE-kabel norr om Taipei, och i februari samma år kapade Hong Tai 58 en kabel till Penghuöarna. Kaptenen på Hong Tai 58, en kinesisk medborgare, dömdes i juni 2025 till tre års fängelse i en banbrytande rättegång för sabotage. Dessa händelser har kopplats till Kinas så kallade skuggflotta – fartyg med dolda ägarstrukturer som används för rekognosering och sabotage – och det finns indikationer på samarbete mellan kinesiska och ryska aktörer. Taiwan har svarat med ökade patruller och med lagändringar för att skydda sin infrastruktur, men hotet kvarstår som en del av Pekings strategi att isolera ön i en potentiell konflikt.

Det finns mot bakgrund av detta starka skäl till att vi i Norden bör verka för ett aktivt samarbete med Taiwan och andra likasinnade länder i frågan om skydd av undervattenskablar, eftersom båda regionerna står inför liknande hot från auktoritära regimer som använder hybridtaktiker för att underminera kritisk infrastruktur. Östersjön och Taiwansundet delar sårbarheter mot sabotage från Ryssland respektive Kina. Därtill finns det tecken på sino-ryskt samarbete i sådana operationer, vilket gör ett gemensamt svar nödvändigt för att motverka en global trend av underhavsattacker.

Ett samarbete skulle kunna innebära utbyte av underrättelseinformation, gemensam teknikutveckling för kabelövervakning samt övningar för att skydda maritim infrastruktur, där Taiwans avancerade teknologiska expertis inom telekom och halvledare skulle komplettera nordiska styrkor i säkerhet och innovation. Genom att alliera oss med Taiwan stärker vi inte bara vår egen motståndskraft mot ryska hot utan bidrar också till en bredare demokratisk front mot kinesisk expansionism, vilket i slutändan främjar global stabilitet i en tid av ökande geopolitiska spänningar.

Mot bakgrund av ovanstående önskas försvarsminister Pål Jonson svara på följande fråga:

Avser ministern att vidta några åtgärder, eller har ministern vidtagit några åtgärder, i syfte att stärka samverkan mellan Norden och Taiwan eller andra likasinnade stater för att möta hotet från aktörer som sysslar med sabotage av undervattenskablar?