§ 301 i den turkiska strafflagen och demokratin
Skriftlig fråga 2005/06:947 av Lundström, Sten (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-02-06
- Anmäld
- 2006-02-07
- Besvarad
- 2006-02-15
- Svar anmält
- 2006-02-15
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 6 februari
Fråga 2005/06:947 av Sten Lundström (v) till utrikesminister Laila Freivalds (s)
§ 301 i den turkiska strafflagen och demokratin
För en tid sedan lades åtalet mot författaren Orhan Pamuk för hans bok om det armeniska folkmordet ned av en turkisk domstol. Nu har publicisten och förläggaren Ragip Zarakolu @ som låtit ge ut ett antal romaner av författaren Garabet Haceryan såsom Sanningen skall befria oss och En armenisk läkares upplevelser och en bok med väldokumenterade vetenskapliga uppsatser, Det armeniska folkmordet i de ottomanska arkiven av den välrenommerade forskaren Wakhan Dadrian @ släpats inför domstol. Alltså fortsätter turkiska domstolar att gå till angrepp på demokrati och mänskliga rättigheter grundade på Turkiets uppenbart demokratiska lagstiftning. Viktiga steg har under de senaste åren tagits för att förändra Turkiets lagstiftning i demokratisk riktning, men ännu finns den odemokratiska § 301, vars syfte är att medverka till ”turkifiering” av landets icke-turkiska etniska folkgrupper, kvar i den turkiska strafflagen @ en lag som ger utrymme för stort godtycke och som står i klar motsättning till yttrande- och tryckfrihetens principer. Om Turkiet ska omvandlas till en demokrati värd namnet och ett få medlemskap i EU måste denna paragraf ovillkorligen försvinna ur den turkiska lagstiftningen. Dessförinnan kan man svårligen föreställa sig Turkiet värdigt ett EU-medlemskap.
Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är:
Vilka initiativ avser ministern att ta för att den odemokratiska § 301 försvinner ur den turkiska strafflagen?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:947 besvarad av Laila Freivalds
den 14 februari
Svar på fråga 2005/06:947 om 301 § i den turkiska strafflagen och demokratin
Utrikesminister Laila Freivalds
Sten Lundström har frågat mig vilka initiativ jag avser att ta för att den odemokratiska 301 § försvinner ur den turkiska strafflagen.
Den nya turkiska strafflagens artikel 301 har, som Sten Lundström påpekar, använts för att åtala personer som anklagas för att ha smädat staten genom att uttrycka synpunkter eller publicera material om den armeniska respektive kurdiska frågan. Det nyligen nedlagda åtalet mot författaren Orhan Pamuk såväl som det mot publicisten och förläggaren Ragip Zarakolu är två aktuella exempel. Men ytterligare ett tjugotal journalister och författare har åtalats enligt denna artikel.
Det är mycket allvarligt att yttrandefriheten inskränks på detta sätt. En sådan kränkning av en grundläggande fri- och rättighet rimmar illa med den turkiska EU-processen. Fallen visar att trots den omfattande reformprocessen under de senaste åren återstår fortfarande en del för Turkiet att göra.
Turkiets nya strafflag antogs av det turkiska parlamentet i september 2004 och trädde i kraft den 1 juni 2005. Den ersätter sin mer än 80 år gamla föregångare och tillämpar i stort, enligt EU-kommissionens bedömning, god europeisk standard på området. Antagandet av lagen var ett av de krav som EU ställde på Turkiet för att förhandlingar om EU-medlemskap skulle kunna inledas den 3 oktober förra året.
I sin senaste översynsrapport för Turkiet, från hösten 2005, konstaterar dock kommissionen att den nya strafflagen innebär begränsade framsteg för yttrandefriheten. Med sin nuvarande utformning och hittillsvarande rättspraxis lämnar den för stort utrymme för snäva och begränsande tolkningar.
Knäckfrågan är hur domarkåren väljer att tillämpa den nya lagstiftningen. Det är viktigt att tolkning och genomförande överensstämmer med artikel 10 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och relevant rättspraxis från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. För att vidareutveckla det turkiska rättssystemet och främja en tolkningspraxis i enlighet med internationella konventioner om respekt för mänskliga rättigheter ger Sverige stöd till vidareutbildning av turkiska domare.
Den svenska regeringen har också vid upprepade tillfällen påpekat för Turkiet att Sverige och EU följer dessa rättsfall med oro och uppmärksamhet. Vi välkomnar självfallet att åtalet mot Orhan Pamuk slutligen lades ned. Jag förutsätter att det kommer att bana väg för positiva beslut också i andra liknande fall.
Turkiets EU-process har varit en mycket positiv drivkraft för att ytterligare förbättra respekten för bland annat yttrandefrihet. Debattklimatet i landet har också förbättrats under senare år och tolkningen av den nya strafflagen varierar. Av det tjugotal åtal som nämns ovan har sex lett till fällande domar. Samtliga har överklagats till högsta appellationsdomstolen (Supreme Court of Appeal). Det är dock värt att notera att flertalet fall lett till frikännanden. Den turkiska regeringen har heller inte helt avvisat tanken på en revidering av lagen, men vill först avvakta ytterligare domstolspraxis med tanke på att den endast varit i kraft under en kortare tid.
Sverige och EU-kommissionen kommer även i fortsättningen att föra en nära dialog med Turkiet om yttrandefriheten och om utformningen och tillämpningen av artikel 301. Att Turkiet respekterar de grundläggande fri- och rättigheterna kommer att vara avgörande för att framsteg ska kunna göras i förhandlingarna och för att Turkiet ska kunna bli medlem i EU.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.