Rysslands nya attack mot Kyjiv och råvaror från EU

Skriftlig fråga 2025/26:939 av Markus Wiechel (SD)

till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)

Under kvällen den 1 juli och natten till den 2 juli genomförde Ryssland en massiv attack mot Ukrainas huvudstad Kyjiv med en kombination av drönare (bland annat av Shahedtyp), ballistiska missiler och kryssningsrobotar. Luftvarning utfärdades tidigt på kvällen, och explosioner hördes över stora delar av staden från cirka klockan 20.30 svensk tid och framåt. Attacken pågick i flera timmar.

Enligt rapporter drabbades särskilt centrala delar av staden. I Sjevtjenkodistriktet (Sjevtjenko-boulevarden) bröt det ut en kraftig brand på taket till ett hotell efter att drönarfragment eller nedskjutna projektiler slagit ned. Brandkår och ambulanser ryckte ut omedelbart. Drönarfragment föll även i centrala delar och i nordöstra förorter. Explosioner rapporterades i västra distrikt, och civila sökte skydd i tunnelbanestationer.

Skador och offer: Flera byggnader skadades, däribland civil infrastruktur. Minst fem personer skadades i Sjevtjenkodistriktet, bland annat medicinsk personal och förare, och en sjukvårdare rapporterades vara i kritiskt tillstånd. Attacken beskrivs som en av de mer omfattande på senare tid mot huvudstaden, med både ballistiska vapen och drönare. Ukrainas luftförsvar arbetade intensivt, men de civila konsekvenserna blev tydliga, med bränder, splitter och skadade byggnader.

Dessa attacker är en del av ett mönster av ryska terrorbombningar mot civila mål och infrastruktur i Ukraina, som syftar till att bryta ned civilbefolkningens motstånd och skapa kaos i huvudstaden.

Det är djupt problematiskt och moraliskt ohållbart att flera EU-länder, trots sanktioner och krigets fasor, fortsätter att importera betydande volymer av råvaror och produkter från Ryssland. Detta inkluderar bland annat fossila bränslen, gödselmedel, metaller, kemikalier och andra insatsvaror som direkt eller indirekt stärker Rysslands krigsekonomi.

Ryssland använder intäkterna från dessa exportvaror för att finansiera sin aggressionskrigföring – inklusive produktion av missiler, drönare och annan militär utrustning som just nu riktas mot civila i Kyjiv. När EU-länder köper dessa varor bidrar de indirekt till att förlänga kriget, finansiera brott mot folkrätten och undergräva sanktionernas syfte. Trots upprepade sanktionspaket finns luckor, undantag och tredjelandsrutter (reexport via Turkiet, Centralasien med mera) som gör att handeln fortsätter i betydande omfattning. Detta skapar en dubbelmoral: å ena sidan militärt och humanitärt stöd till Ukraina, å andra sidan ekonomiskt stöd till angriparen. Det försvagar EU:s trovärdighet som säkerhetspolitisk aktör och riskerar att förlänga lidandet för ukrainska civila.

Mot bakgrund av ovanstående önskas utrikesminister Maria Malmer Stenergard svara på följande fråga:

Vad gör ministern och regeringen för att stoppa EU-länder från att förse Ryssland med råmaterial?