Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Ryssland och Kyotoprotokollet

Skriftlig fråga 2003/04:410 av Olofsson, Maud (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2003-12-05
Inlämnad
2003-12-05
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-12-17
Svar anmält
2003-12-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 december

Fråga 2003/04:410

 av Maud Olofsson (c) till statsminister Göran Persson om Ryssland och Kyotoprotokollet

EU:s miljökommissionär Margot Wallström har nyligen presenterat en rapport som visar på svårigheterna för EU att leva upp till sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Den stora boven i detta sammanhang är transportsektorn, vilket visar på behovet på kraftfulla åtgärder. Dock finns det inga tunga politiska krav på att EU ska frångå Kyotoprotokollet. USA har redan tidigare bestämt sig för att ställa sig på sidan när övriga världssamfundet tar ansvar för att förändra klimatpolitiken. Nu kommer mycket oroande signaler från den ryska presidentens krets. President Putin kommer enligt en av sina främsta ekonomiska rådgivare inte att ratificera Kyotoprotokollet. Om även Ryssland ställer sig utanför den viktiga processen att minska utsläppen av växthusgaser är det allvarligt.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsminister Göran Persson:

Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att förmå Ryssland att ratificera Kyotoprotokollet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:410 besvarad av Lena Sommestad

den 17 december

Svar på fråga 2003/04:410 om Ryssland och Kyotoprotokollet

Miljöminister Lena Sommestad

Maud Olofsson har frågat statsminister Göran Persson vilka åtgärder han avser att vidta för att förmå Ryssland att ratificera Kyotoprotokollet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Kyotoprotokollet, som ska förhindra ökade utsläpp av växthusgaser, är världens i särklass viktigaste miljöpolitiska avtal. Hittills har 120 länder ratificerat protokollet. Inget av dagens miljöproblem är allvarligare än de befarade framtida klimatförändringarna. Inget miljöproblem kan heller mäta sig med klimatfrågan i komplexitet och politisk sprängkraft.

För en tid sedan meddelade Andrej Illarionov, ekonomisk rådgivare till den ryske presidenten Putin, att Ryssland inte kommer att kunna ratificera Kyotoprotokollet i dess nuvarande form. Uttalandet dementerades senare av Rysslands premiärminister Mikhail Kasyanov som framhöll att Ryssland arbetar med att förbereda ratificering av Kyotoprotokollet.

Detta är inte första gången som interna ryska meningsskiljaktigheter kring Kyotoprotokollet spelas upp inför öppen ridå. För alla parter till klimatkonventionen är detta en påfrestande situation. Om Ryssland skulle svika, innebär det att Kyotoprotokollet inte formellt kan träda i kraft. USA har som bekant redan tidigare hoppat av Kyotoprotokollet.

Svenska regeringsföreträdare har vid ett flertal tillfällen uppmanat den ryska regeringen att verka för att Ryssland ratificerar Kyotoprotokollet. Jag har själv tagit upp frågan med den ryska miljöministern i augusti och i samband med ett bilateralt möte med den ryske finansministern i oktober tog min regeringskollega Gunnar Lund upp Rysslands ratificering av Kyotoprotokollet. Vidare diskuterades frågan i de bilaterala överläggningar som statsminister Göran Persson hade med den ryske utrikesministern, också det i oktober.

En orsak till den ryska tvekan att ratificera tycks vara osäkerhet om vad protokollet kan betyda på sikt för den ryska ekonomin. Det är viktigt att komma ihåg att Ryssland kan komma att få betydande ekonomiska fördelar av att delta i Kyotoprotokollet. Utslagningen av den gamla sovjetiska industrin har lett till att Rysslands utsläpp i dag är betydligt lägre än de var 1990. Ryssland kommer därför om de ratificerar protokollet att kunna sälja utsläppsrätter under Kyotoprotokollet till andra parter som har behov av dessa för att möta sina åtaganden.

Vid sidan av denna möjlighet öppnar Kyotoprotokollet också för andra möjligheter som Ryssland kan dra nytta av bara om man ratificerar protokollet. Jag tänker bland annat på möjligheten till projekt för så kallat gemensamt genomförande. Det direktiv som nu förhandlas inom EU och som syftar till att möjliggöra för företag som ingår i EU:s handelssystem att tillgodoräkna sig utsläppsrätter från gemensamt genomförande, det vill säga additionella investeringar i energieffektivisering och utsläppsminskningar som man genomför i till exempel Ryssland, kommer att kunna leda till många välbehövliga investeringar bland annat inom den nedgångna ryska energisektorn, något Ryssland i andra sammanhang efterfrågat.

Vidare bör det framhållas att medvetenheten om framtida klimatrisker tycks öka i Ryssland. Ryska klimatforskare och flera ministerier har noterat att klimatförändringarna kommer att bli smärtsamma också för Ryssland. De enorma områden i Ryssland som har permafrost kan drabbas av svåra skador på infrastrukturen medan jordbruksområdena riskerar drabbas av torka.

Samtidigt som vi oroas av den ryske rådgivarens uttalanden vet vi att en hel del förberedelsearbete pågår i Ryssland för att man skall kunna ratificera Kyotoprotokollet. I flera regioner pågår uppbyggnad av system för utsläppsberäkning som förberedelse för det nationella system som fordras för att Ryssland ska få handla med utsläppsrätter. Man arbetar också med andra förberedelser för införande av de flexibla mekanismerna i dessa regioner men också på federal nivå.

Inom Östersjösamarbetet, där Ryssland deltar, pågår ett arbete med att etablera ett försöksområde för de flexibla mekanismerna i Östersjöområdet. Nyligen undertecknade flera av länderna, däribland Sverige, ett samarbetsavtal som syftar till att vidareutveckla och stärka samarbetet. Ryssland har dock ännu inte skrivit på. En viktig komponent i samarbetet är en fond för projekt inom ramen för gemensamt genomförande. Sverige har beslutat att investera 37 miljoner i denna fond. Vi har också en bilateral dialog med Ryssland för att få till stånd ett ramavtal för sådana projekt. Vi har bidragit till att arrangera konferenser och workshopar i Ryssland för att främja förståelsen för villkoren för sådana projekt och har även planer på att bistå Ryssland med kapacitetsuppbyggnad kring dessa frågor.

Jag bedömer att Ryssland så småningom kommer att ratificera Kyotoprotokollet. Vad vi inom regeringen kan göra, förutom att verka genom EU och i alla sammanhang påminna om fördelarna med Kyotoprotokollet vid våra möten med ryska kolleger, är att på olika sätt bistå Ryssland i deras arbete med att bygga upp de system som fordras för att de ska kunna använda protokollet fullt ut. Vi kommer också att fortsätta samarbetet inom Östersjöregionen och inom Arktiska rådet såväl som bilateralt, och på så sätt verka för en rysk ratificering. På längre sikt är det också viktigt att stärka det vetenskapliga samarbetet.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.