ryska krigsfångar

Skriftlig fråga 2003/04:570 av Hoffmann, Ulla (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-01-19
Anmäld
2004-01-20
Besvarad
2004-01-28
Svar anmält
2004-01-29

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 januari

Fråga 2003/04:570

av Ulla Hoffmann (v) till utrikesminister Laila Freivalds om ryska krigsfångar

Under andra världskriget överlämnade Finland 3 000 sovjetiska krigsfångar till Nazityskland enligt Elina Sanas bok De överlämnade. En del av de utlämnade hamnade i koncentrationsläger. Den finska regeringen har därför beslutat att utreda och kartlägga frågan om överlämnandet av ryska krigsfångar till tyska Gestapo. Det är dock inte bara Finland som utlämnat ryska krigsfångar. Kring andra världskrigets slut återsändes ca 5,2 miljoner krigsfångar och flyktingar till Sovjet. Totalt 4 000 ryska soldater flydde under kriget till Sverige, de flesta från tyskt tvångsarbete i Norge eller Finland. De placerades efter påtryckningar från Sovjet i interneringsläger runtom i Sverige. Enligt historikern Anders Berge överlämnades över 2 000 flyktingar till Sovjet 1944. Informationen om vad som föranledde överlämnandet liksom vad som hände krigsfångarna när de kom tillbaka till Sovjet är mycket knapphändig därför att svenska regeringen hittills inte öppnat arkiven för forskarna. Det innebär att denna skamfläck i svensk flyktingpolitik inte är känd. Eftersom beslutet om utlämningen togs av samlingsregeringen finns detta förstås dokumenterat i svenska arkiv. Det är hög tid att vi får veta vad som hände de sovjetryska krigsfångar som Sverige utlämnade till Sovjet.

Min fråga till utrikesminister Laila Freivalds är därför:

Vilka åtgärder har hon för avsikt att vidta för att klarlägga vad som föranledde utlämningen och vad som hände de 2 000 ryska krigsfångar som utlämnades av Sverige till Sovjet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:570 besvarad av Laila Freivalds

den 27 januari

Svar på fråga 2003/04:570 om ryska krigsfångar

Utrikesminister Laila Freivalds

Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att klarlägga vad som föranledde utlämningen och vad som hände de 2 000, som Ulla Hoffmann kallar, ryska krigsfångar som utlämnades av Sverige till Sovjetunionen år 1944.

Hösten 1944 började den sovjetiska regeringen att aktivt kräva att de sovjetiska medborgare som var flyktingar i andra länder skulle återvända. Det finns inte några dokumenterade överväganden inom den dåvarande regeringen vad gäller argumenten för och emot att tillmötesgå den sovjetiska begäran. Det kan med dagens ögon förefalla märkligt och svårförståeligt att de sovjetiska flyktingarna repatrierades från Sverige utan något formellt beslut av vare sig regeringen eller Utlänningskommissionen.

När man studerar och utvärderar den svenska regeringens agerande under andra världskriget är det viktigt att hela tiden ta hänsyn till de då rådande politiska förhållandena och gällande rätt. Det finns onekligen exempel på händelser och åtgärder som i dag skulle bedömas på annat sätt. Detta gäller bland annat åtgärder som vidtogs mot medborgare från andra länder som kommit till Sverige. Återsändandet av de sovjetiska medborgarna till Sovjetunionen efter kriget skedde i enlighet med då gällande rätt. Sveriges invandringspolitik var vid denna tidpunkt fortfarande mycket restriktiv och asylrätten var begränsad. Det svenska agerandet skilde sig inte heller på något avgörande sätt från andra länders praxis. Såväl USA som Storbritannien återsände medborgare på samma sätt som Sverige.

De 2 000 militära flyktingarnas öden efter återkomsten till Sovjetunionen har under årens lopp fått en del uppmärksamhet i olika massmedier. Gripande skildringar av vad som hände några av dessa människor visar hur illa människor behandlades i dåtidens Sovjetunionen. Ett vidare klargörande kring vad som hände med dessa militära flyktingar vore önskvärt men är enligt min mening i första hand en uppgift för den historiska forskningen. Svenska arkiv är i stort sett helt öppna vad gäller uppgifter om denna utlämning. Sveriges utlandsmyndigheter i Ryssland kan bistå svenska forskare att identifiera relevanta ryska arkiv.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.