Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

rymningar från slutna anstalter

Skriftlig fråga 2003/04:1469 av Sjösten, Ulf (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-28
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-08-12
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 juli

Fråga 2003/04:1469

 av Ulf Sjösten (m) till justitieminister Thomas Bodström om rymningar från slutna anstalter

Onsdagen den 28 juli rapporterar medierna om en rymning från den slutna riksanstalten Hall. Fyra interner rymmer i en aktion som beskrivs som dramatisk och våldsam. Internerna använder vapen vid rymningen, som uppenbarligen har smugglats in till anstalten, och tar gisslan. Enligt uppgift har vapen smugglats in till isoleringsavdelningen som ska vara den säkraste i Sverige. En av internerna är tidigare dömd för sin inblandning i polismorden vid Malexander och han rymmer från en sluten anstalt för andra gången. En annan rymmer för tredje gången, senast från den slutna riksanstalten Kumla för sex månader sedan.

I vart fall vissa av internerna är dokumenterat mycket farliga och har dömts för mycket grova brott. Dessa personer finns nu ute i det svenska samhället där konsekvenserna för allmänhet och eftersökande rättsvårdande myndighetspersoner kan bli mycket allvarliga.

Rymningen är en av många från slutna anstalter de senaste åren och man kan konstatera att samhället inte har lyckats med uppgiften att garantera medborgarnas trygghet i detta avseende.

Vilka åtgärder avser justitieministern att vidta för att stoppa rymningarna från slutna kriminalvårdsanstalter i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1469 besvarad av Thomas Bodström

den 12 augusti

Svar på fråga 2003/04:1469 om rymningar från slutna anstalter

Justitieminister Thomas Bodström

Ulf Sjösten har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att stoppa rymningarna från slutna kriminalvårdsanstalter i Sverige.

Att flera rymningar inträffat på så kort tid är synnerligen allvarligt. Att detta dessutom kunnat ske från två av kriminalvårdens säkraste anstalter, Kumla och Hall, gör situationen än allvarligare, särskilt mot bakgrund av att det var tretton år sedan det skedde en rymning från en anstalt med så hög säkerhetsnivå.

Under de senaste åren har regeringen vidtagit en rad åtgärder för att möjliggöra en förbättrad säkerhet vid anstalterna. Genom ny lagstiftning har kriminalvården den 1 oktober 2001 fått möjlighet att registrera intagna som utgör särskilda säkerhetsrisker i ett centralt register. Detta har förbättrat informationsutbytet inom kriminalvården och underlättat arbetet med att differentiera de intagna för att förhindra att olämpliga klientkonstellationer uppkommer. Sedan den 1 februari 2004 har kriminalvården möjlighet att besluta om allmän inpasseringskontroll på anstalter och häkten. För att förhindra att mobiltelefoner används på anstalterna har kriminalvården också fått möjlighet att störa mobiltelefontrafiken inom anstalten.

Rymningarna är uttryck för att svensk kriminalvård befinner sig i en helt ny situation. Jag kommer därför omgående att vidta en rad åtgärder för att förbättra säkerheten inom kriminalvården. En anstalt med extra hög säkerhet kommer att inrättas för de farligaste intagna. Skalskyddet kommer att förbättras genom fler hinder runt anstalterna, bättre kameraövervakning och ett utökat larmsystem. Underrättelsearbetet mellan polis och kriminalvård kommer att förbättras. Jag har redan sett till att den polisiära närvaron har förstärkts vid de mest belastade anstalterna. Självfallet kommer jag också att kräva att kriminalvården utnyttjar den lagstiftning som finns för att upprätthålla säkerheten. Mobiltelefonstörningar och allmän inpasseringskontroll måste omedelbart tas i bruk.

Men det kan behövas ytterligare åtgärder. Regeringen har därför beslutat om en oberoende och övergripande granskning av rymningarna. Som särskild utredare har landshövdingen Björn Eriksson tillsatts. Granskningen ska särskilt avse frågor om regelverk, rutiner, användning av tekniska hjälpmedel, anstalternas utformning samt formerna för samverkan mellan kriminalvårdens aktörer. Även andra förhållanden som kan ha haft betydelse för händelseutvecklingen ska beaktas. Syftet med granskningen är att dra slutsatser om vilka förändringar som kan behövas för att för framtiden öka möjligheterna att förutse, förebygga och ingripa vid rymningar från anstalter med förhöjd säkerhet.

De förslag som lämnas och inte omedelbart kan tas om hand av regeringen eller på annat sätt kommer att kunna användas i den parlamentariska kommitté som arbetar med att ta fram en ny kriminalvårdslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.