Rymningar från skyddade boenden
Skriftlig fråga 2016/17:1549 av Thomas Finnborg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-06-07
- Överlämnad
- 2017-06-08
- Anmäld
- 2017-06-09
- Svarsdatum
- 2017-06-14
- Sista svarsdatum
- 2017-06-14
- Besvarad
- 2017-06-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
Den senaste tiden har vi kunnat ta del av uppgifter om att framför allt unga flickor som utsatts för hedersförtryck ofta rymmer från de skyddade boenden där de vårdas. Även om problemet med rymningar inte är något nytt tycks utvecklingen inte ha gått åt rätt håll de senaste åren.
I en nyligen publicerad granskning visar det sig nämligen att de jourhem, HVB-hem och familjehem där flickor och pojkar vårdas för hedersproblematik är lätta att rymma ifrån. Sedan 2015 har sammanlagt 17 flickor och en pojke rymt från sina boenden. Ofta är det oklart vart de har tagit vägen, men ibland har de rymt tillbaka till sin egen familj, som de ska skyddas ifrån.
Att samhället brister i sitt uppdrag att skydda dessa utsatta flickor är därför allvarligt. I Sverige ska ingen människa behöva få sitt liv begränsat eller utsättas för hedersrelaterat våld eller förtryck, och om det sker måste samhället agera kraftfullt och stödja det utsatta offret fullt ut.
För även om Sverige har kommit långt i arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck finns det mycket kvar att göra, inte minst när det gäller de LVU-omhändertagna hedersförtryckta unga. Många vittnar om bristande kunskap hos svenska myndigheter, och många som lämnat sin familj och placerats i ett HVB-hem av socialtjänsten får helt enkelt inte det stöd de behöver. Situationen är allvarlig, och här måste samhället i allmänhet men kommunerna i synnerhet göra mer och ta sin del av ansvaret.
Mot bakgrund av ovanstående vill jag fråga statsrådet Åsa Regnér:
Kommer statsrådet och regeringen att vidta några åtgärder för att förbättra skyddet för de unga som utsatts för hedersförtryck och förhindra rymningar från skyddade boenden, och i så fall vilka åtgärder?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:1549 besvarad av Statsrådet Åsa Regnér (S)
Dnr S2017/03477/FST | ||
Socialdepartementet |
Barn-, äldre- och jämställdhetsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:1549 av Thomas Finnborg (M) Rymningar från skyddade boenden
Thomas Finnborg har frågat mig om jag och regeringen avser vidta några åtgärder för att förbättra skyddet för de unga som utsatts för hedersförtryck och förhindra rymningar från skyddade boenden, och i så fall vilka åtgärder.
Jag instämmer till fullo med att ingen ska behöva utsättas för hedersrelaterat våld eller förtryck, och att samhället har en viktig uppgift att stödja den utsatta om så sker. Samhället ska verka för att tillgodose alla barns rättigheter, oavsett hur komplexa eller komplicerade situationerna kan vara.
Situationen för ett barn som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck försvåras ofta av att det kan finnas flera gärningspersoner och att förtrycket och våldet sanktioneras från personer som tillhör barnets närståendekrets. I vissa fall krävs akuta åtgärder som kan innebära att barnet, under en viss tid eller permanent, behöver bryta kontakten med sin familj och det sammanhang det vuxit upp inom. Detta kan i sin tur medföra ett behov av ett socialt stöd för att skapa en ny tillvaro.
En placering av ett barn utanför det egna hemmet mot bakgrund av en hedersproblematik sker många gånger med stöd av 2 § Lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) utifrån att barnets vårdnadshavare brister i sin omsorgsförmåga. Lagstiftningen ger utrymme för att placera barn med stöd av 3 § LVU på en låst SIS-institution i syfte att förhindra att den unge själv utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas. En individuell bedömning ska göras från fall till fall. Troligt är dock att det i de flesta fall saknas anledning att placera barnet på en låst institution eftersom skyddsbehovet kan härledas till ett yttre hot riktat mot barnet från familj eller andra närstående till barnet och där det i övrigt saknas en problembild som kräver vård i sluten form. Förekomst av rymningar och andra former av sammanbrott i vården behöver då istället hanteras med rätt anpassad hjälp, stöd och omsorg snarare än med tvångsåtgärder.
Socialnämnden behöver ha kunskap om hedersproblematiken och en eventuell rymningsrisk och dess konsekvenser, behöver vägas in i bedömningen av skyddsbehov, lämplig placering och behov av stödinsatser.
Socialstyrelsen har tagit fram ett utbildningsmaterial om hedersrelaterat våld och förtryck i syfte att ytterligare stärka kompetensen och höja medvetenheten hos olika personalgrupper. Vidare har regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att på nationell nivå kartlägga förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck samt i vilken utsträckning utsatta har fått stöd. Uppdraget omfattar även att ta fram en metod för vård och omsorg i syfte att upptäcka hedersrelaterat våld och förtryck samt genomföra stöd- och riskbedömningar.
Stockholm den 14 juni 2017
Åsa Regnér
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.