rymdsamarbetet
Skriftlig fråga 2001/02:1230 av Vänerlöv, Ingemar (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-05-23
- Anmäld
- 2002-05-28
- Besvarad
- 2002-05-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 maj
Fråga 2001/02:1230
av Ingemar Vänerlöv (kd) till näringsminister Björn Rosengren om rymdsamarbetetStaten minskar sin satsning på rymdindustrin. Rymdstyrelsens budget är i år 650 miljoner kronor mot tidigare 700 miljoner kronor. Den relativt lilla nedskärningen beräknas få stora konsekvenser. Rymdstyrelsen hävdar att man skulle behöva 75 miljoner kronor i budgetförstärkning för att undvika drastiska nedskärningar i det europeiska rymdsamarbetet. Nedskärningarna skulle omintetgöra svensk medverkan i utvecklingen av den europeiska Arianeraketen. Ur ett svenskt näringslivsperspektiv med bl.a. Saab Ericsson Space och Volvo Aero som aktörer vore detta vore synnerligen olyckligt. Volvo Aero har satt Sverige på den internationella kartan i så hög grad att dess kompetenser nu efterfrågas också av den amerikanska rymdindustrin. Rymdverksamheten utgör spjutspetsen för utveckling av såväl teknologi som specialister och tekniker inom landet. Att delta i det europeiska rymdsamarbetet Ariane har lett till väsentliga positiva effekter för svensk företagsverksamhet och för samarbetspartners inom universitet och högskolor. Det vore negativt för vårt lands anseende, näringslivet, forskningen och högteknologin om Sverige skär ned på rymdsamarbetet.
Vilka åtgärder ämnar ministern att vidtaga för att säkerställa att Sveriges åtagande i det europeiska rymdsamarbetet kan fortgå som tidigare?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1230 besvarad av näringsminister Björn Rosengren
den 30 maj
Svar på fråga 2001/02:1230 om rymdsamarbetet
Näringsminister Björn Rosengren
Ingemar Vänerlöv har frågat mig vilka åtgärder jag ämnar att vidta för att säkerställa att Sveriges åtagande i det europeiska rymdsamarbetet kan fortgå som tidigare. Bakgrunden till frågan är att Rymdstyrelsens resurser för rymdverksamhet minskat.
Större delen av den svenska rymdverksamheten bedrivs inom ramen för det europeiska samarbetet inom European Space Agency. Det är ett viktigt och nödvändigt samarbete eftersom inget enskilt land kan klara att finansiera de betydande kostnader som krävs för att utveckla rymdsystemet, dvs. raketer, satelliter, markstationer etc. Sverige och svensk industri har etablerat en stark position i det europeiska samarbetet.
Som Ingemar Vänerlöv själv anger satsar Sverige ca 650 miljoner kronor per år på rymdverksamheten. Det är ingen liten satsning. Det är också riktigt att de resurser som avsätts för rymdverksamhet har minskat något under senare år. Det är en effekt av de omprioriteringar som ständigt måste göras inom de budgetramar vi förfogar över. Samtidigt ser vi hur kostnaderna ökar för vårt deltagande i utvecklingsprogram inom det europeiska rymdsamarbetet. Det innebär att Sverige, liksom andra länder, måste göra bedömningar och prioriteringar när det gäller hur och i vilken omfattning vi ska delta i olika program.
Jag kan i dagsläget inte föregripa de prioriteringar som kan bli aktuella det kommande budgetarbetet och eventuella effekter på rymdanslaget eller på andra anslag.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.