rörelsehindrades tillgång till gymnasieutbildning
Skriftlig fråga 2000/01:1634 av Nilsson, Ulf (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-08-30
- Besvarad
- 2001-09-13
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1634
av Ulf Nilsson (fp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om rörelsehindrades tillgång till gymnasieutbildningEtt antal rörelsehindrade elever har ingen skola att komma till i höst. Just de elever som behöver mest stöd i skolan lämnas utan möjlighet till gymnasieutbildning. Inför höstterminens skolstart har tolv funktionshindrade elever fått avslag på sin ansökan om att börja en gymnasieutbildning anpassad för rörelsehindrade (Rh-anpassad utbildning), därför att de inte har fått godkända grundskolebetyg i svenska, engelska och/eller matematik. Den möjlighet som i dag står till buds för övriga elever, det individuella programmet, finns inte i Rh-utbildningen.
Orsakerna till att dessa elever saknar förkunskaper kan vara många. En möjlig anledning kan vara bristande stöd tidigare i grundskolan. Oavsett bakgrunden är det oacceptabelt och tragiskt att funktionshindrade elever inte har någonstans att ta vägen i utbildningssystemet. Skolministern har tidigare hänvisat till framtida utredning och analys. Även om eleverna kanske kan få sin utbildning om en eller två terminer, är det oacceptabelt med ett ofrivilligt studieavbrott. Inte minst elever med funktionshinder behöver uppmuntran och stimulans. Det måste vara möjligt att i den akuta situationen ge dessa elever en meningsfull utbildning. Eleverna får inte straffas av byråkratiska bestämmelser.
Vilka åtgärder avser skolministern vidta för att de drabbade eleverna ska kunna erbjudas en meningsfull skolgång redan denna höst?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1634 besvarad av statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 13 september
Svar på fråga 2000/01:1634 om rörelsehindrades tillgång till gymnasieutbildning
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Ulf Nilsson har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att de drabbade eleverna ska kunna erbjudas en meningsfull skolgång redan denna höst. Jag har i förra veckan svarat på en fråga av Sonja Fransson med i princip samma innehåll.
Det är min och regeringens bestämda uppfattning att alla barn och ungdomar har rätt till likvärdiga villkor för en utbildning av god kvalitet. För att få en bra utbildning måste alla få de förutsättningar som behövs för att uppnå utbildningens mål. Funktionshindrade elever måste ges extra stöd av samhället så att utbildningen utgår från elevernas förutsättningar och behov.
När det gäller intagning till Rh-anpassad utbildning detta år följer jag utvecklingen noga. Jag har träffat representanter för Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar och jag har begärt redogörelse från antagningsnämnden för att få en fullständig bild av intagningen till Rh-anpassad utbildning. Jag har tagit del av överklagandenämndens beslut och jag har haft och har kontakt med generaldirektören för Specialpedagogiska institutet. Personalen vid Specialpedagogiska institutet är kontinuerligt i kontakt med aktuella elevers hemkommuner för att se hur man på bästa sätt kan lösa deras utbildningssituation.
Jag får kontinuerlig information om detta arbete.
Hemkommunerna är skyldiga att erbjuda gymnasieutbildning för alla ungdomar (inklusive funktionshindrade elever) efter grundskolan. Eftersom även de funktionshindrade eleverna finns inom hemkommunens ansvar när de går i grundskolan bör de vara kända sedan länge av hemkommunerna och en planering för dessa elever bör därför ha kunnat ske i god tid. Inom grundskolan är det vanligt med samordnade regionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder. Det betyder att en kommun anordnar utbildning som i stor utsträckning även ges elever från andra kommuner. Statsbidrag till sådana insatser ges enligt förordningen (1991:391) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. På samma sätt kan regionala samordnade utbildningsinsatser anordnas för gymnasieelever som inte intagits till Rh-gymnasium och där hemkommunen inte anser sig kunna ge adekvat utbildning inom ramen för individuellt program i sin gymnasieskola. Hittills har statsbidrag enligt ovan nämnda förordning begärts endast för grundskolenivån. En lösning för de nu aktuella eleverna kan således vara att någon/några kommuner åtar sig att anordna sådana regionala insatser. En annan lösning kan vara att hemkommunerna avtalar med de kommuner som har Rh-gymnasium att genomföra utbildning inom ramen för individuellt program. En tredje är att Rh-gymnasierna och hemkommunerna samarbetar dvs. Rh-gymnasierna ses som resurs där stöd kan erhållas från såväl skolledare, speciallärare som elevhemspersonal när en elev intagits på IV i hemkommunens gymnasieskola.
Specialpedagogiska institutet arbetar bl.a. med dessa alternativ. Jag vet att de aktuella eleverna finns i dag på olika utbildningar mestadels i hemkommunen men även på folkhögskola. Det samarbete jag pekat på ovan som tredje alternativ förekommer i dag enligt vad jag erfarit och jag tycker att det bör utvecklas. Det ger eleven möjlighet att bo hemma och han eller hon slipper bryta upp från kamrater på hemorten och ändå få tillgång till den kunskap som Rh-gymnasierna har. Jag vet också att skolledarna för Rh-gymnasierna och skolledarna i kommuner med rörelsehindrade elever möts till gemensamma konferenser, den närmaste sker den 20 september, då dessa elevers utbildningssituation diskuteras och utbyte av erfarenheter sker.
Jag vill också säga att jag avser att, om det behövs, föreslå regeringen en ändring av årets regleringsbrev så att statsbidrag kan utgå för sådana utbildningsinsatser för dessa elever i samma omfattning som om eleverna intagits på Rh-anpassad utbildning.
I sammanhanget vill jag också nämna att bestämmelserna om behörighet till Rh-gymnasierna kommer att ändras inför nästa intagning i syfte att ytterligare förtydliga och underlätta möjligheterna att bevilja dispens.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.