Röjande av kvinnors skyddade identitet
Skriftlig fråga 2021/22:1405 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-31
- Överlämnad
- 2022-03-31
- Anmäld
- 2022-04-01
- Svarsdatum
- 2022-04-13
- Besvarad
- 2022-04-13
- Sista svarsdatum
- 2022-04-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
En utredning om och granskning av hedersutsatta och våldsutsatta kvinnors och flickors situation har visat att flera har fått sina identiteter avslöjade av myndigheter, trots att de hade skyddad identitet. Andra har fått sina gömställen avslöjade, och det har visat sig att myndigheter snarare stjälpt än hjälpt dessa kvinnor och flickor. Mammor och deras barn har genomlevt många och långa lidanden innan de får skyddad identitet och har rätt att få sina skyddsbehov tillgodosedda. Tyvärr kan detta förändras snabbt då olika myndigheter eller domstolar inte inser att de är just skyddade. Detta är helt oacceptabelt.
Jämställdhetsmyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram kunskap om våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter. I rapporten framkommer att antalet har ökat markant, till 24 000 personer år 2021, och många har tvingats flytta på grund av hot och våld. Så många som tre av fyra kvinnor har drabbats av röjda personuppgifter, enligt rapporten, ibland flera gånger. Vanligast är att socialtjänsten och Försäkringskassan brister, men det gäller även domstolar, polis eller skolan liksom försäkringsbolag, bankkontor med mera. Vissa myndighetspersoner menar att de enligt lag är skyldiga att uppge barnets adress och hemvist till pappan, trots att han kanske inte längre är vårdnadshavare. Ibland har skyddet tagits bort utan att den berörda fått veta det, ibland luras myndigheter att uppge adress etcetera. Ingen ställs till ansvar trots att fel som begås kan vara ett allvarligt hot mot någons liv.
Det är mycket viktigt att kunskap och information om skyddade personuppgifter säkerställs till alla myndigheter men främst till de som kommer i kontakt med just skyddade kvinnor och barns personuppgifter.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Ardalan Shekarabi:
Hur avser statsrådet att säkerställa att Försäkringskassan inte röjer kvinnors skyddade identiteter?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1405 besvarad av Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)
Svar på fråga 2021/22:1405 av Katarina Brännström (M)
Röjande av kvinnors skyddade identitet
Katarina Brännström har frågat mig hur jag avser att säkerställa att Försäkringskassan inte röjer kvinnors skyddade identiteter.
Regeringen gav i april 2021 Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser gällande våldsutsatta personer som lever med skyddade personuppgifter, med fokus på kvinnor och barn. Jämställdhetsmyndigheten delrapporterade sitt uppdrag i mars 2022. Inom ramen för uppdraget har Jämställdhetsmyndigheten intervjuat 86 kvinnor med erfarenhet av att leva med skyddade personuppgifter. Av rapporten framgår att tre av fyra av de intervjuade kvinnorna någon gång fått sina skyddade personuppgifter röjda, och flera kvinnor har fått sina uppgifter röjda flera gånger. Flera kvinnor berättar att information om deras personuppgifter har röjts från till exempel socialtjänsten, domstolar, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, skolor och universitet, Försäkringskassan, skyddade boenden och hälso-sjukvården. Ofta handlar det om att brev och e-post skickas fel och att uppgifter inte maskerats som de skulle.
Under de senaste åren har såväl Justitiekanslern som Riksdagens ombudsmän (JO) handlagt ärenden rörande personuppgiftsincidenter hos Försäkringskassan. Justitiekanslern genomförde mot den bakgrunden en tillsyn i syfte att undersöka vilka åtgärder Försäkringskassan har vidtagit för att säkerställa att personuppgiftsbehandlingen i dessa avseenden sker lagenligt och att fortsatta incidenter därmed kan undvikas. Justitiekanslern fattade beslut i ärendet den 2 februari 2022.
Av Justitiekanslerns utredning framgår att Försäkringskassan lagt ned ett omfattande arbete på att följa upp de personuppgiftsincidenter som rapporterats hos myndigheten. Det har handlat om förbättringar i de digitala system som används, rutiner för hantering av incidenter, säkerhetsregler och utbildningsinsatser. Försäkringskassans åtgärder har numera fått genomslag, och Justitiekanslern har under det senaste året noterat en betydande minskning av inkomna ärenden som rör personuppgiftsincidenter hos Försäkringskassan av detta slag. Enligt uppgift från JO har samma förändring konstaterats i inflödet hos den myndigheten. Det visar att Försäkringskassans åtgärder fått genomslag. Justitiekanslern riktar dock viss kritik mot Försäkringskassan med anledning av att vidtagna åtgärder mot felutskick och felpubliceringar av känsliga personuppgifter tagit för lång tid att genomföra, och inte i alla delar varit tillräckliga. Allvarliga personuppgiftsincidenter fortsatte att inträffa även efter att åtgärder vidtagits och borde ha kunnat undvikas.
Det är Försäkringskassans ansvar att säkerställa att hanteringen av personuppgifter sker lagenligt. Jag kan konstatera att Försäkringskassan har vidtagit åtgärder för att motverka att personuppgifter röjs och att dessa åtgärder fått genomslag. Varje gång en person med skyddad identitet får sin identitet röjd är dock en gång för mycket. Det är därför mycket viktigt att Försäkringskassan fortsätter sitt arbete med säkerställa att rutiner och arbetssätt förhindrar att detta sker. Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att kunskapen om målgruppen behöver öka hos berörda aktörer. Regeringen har därför redan gett Jämställdhetsmyndigheten i fortsatt uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser till berörda myndigheter för att säkerställa att arbetet inte stannar av. Jämställdhetsmyndighetens rekommendationer bereds nu vidare i Regeringskansliet.
Stockholm den 13 april 2022
Ardalan Shekarabi
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.