Rissnemålet
Skriftlig fråga 1999/2000:948 av Hellsvik, Gun (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2000-05-16
- Anmäld
- 2000-05-23
- Besvarad
- 2000-05-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 maj
Fråga 1999/2000:948
av Gun Hellsvik (m) till justitieminister Laila Freivalds om RissnemåletUnder det senaste året har åtskilliga allvarliga brott resulterat i att villkorlig dom kombinerad med föreskrifter om samhällstjänst dömts ut. När riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag till nya regler utgick riksdagen från att denna påföljd skulle komma i fråga som ersättning för kortare fängelsestraff. I efterhand har inte bara vi riksdagsledamöter utan även verksamma jurister och allmänhet reagerat och det måste nog tillstås att vare sig propositionen eller utskottsbetänkandet ger en tydlig vägledning för dömandet.
I det s.k. Rissnemålet har påföljden villkorlig dom med samhällstjänst utdömts för brottet grovt sexuellt utnyttjande. Straffskalan för detta brott är lägst sex månader och högst fyra år. Detta är det senaste exemplet på fall som, i vart fall enligt min mening, inte avsågs omfattas av de nya reglerna. En skyndsam översyn syftande till att skapa tydligare riktlinjer för när påföljden är avsedd att användas bör därför ske.
Min fråga till justitieministern är:
Är justitieministern beredd att skyndsamt förelägga riksdagen ett förslag till lagändring med ovannämnda syfte?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:948 besvarad av justitieminister Laila Freivalds
den 25 maj
Svar på fråga 1999/2000:948 om Rissnemålet
Justitieminister Laila Freivalds
Gun Hellsvik har frågat mig om jag är beredd att lägga fram ett förslag till lagändring för att skapa tydligare riktlinjer för när påföljdskombinationen villkorlig dom med samhällstjänst kan användas. Frågan är ställd mot bakgrund av det s.k. Rissnemålet, som bl.a. gäller ansvar för grovt sexuellt utnyttjande av en ung flicka.
Ingen av de personer som fälldes till ansvar i det s.k. Rissnemålet dömdes till villkorlig dom förenad med samhällstjänst. Alla fyra överlämnades till vård inom socialtjänsten och i förhållande till två av gärningsmännen förenades vården med föreskrift om ungdomstjänst.
Även om Rissnemålet således inte alls aktualiserar frågor som rör regleringen av villkorlig dom och samhällstjänst, vill jag framhålla att utrymmet för att använda villkorlig dom och samhällstjänst på olika sätt begränsas av brottslighetens straffvärde. Av prop. 1997/98:96 framgår klart att villkorlig dom förenad med samhällstjänst i princip endast bör komma i fråga för brott som inte har ett straffvärde som överstiger elva månader. Under den tid som regleringen varit i kraft har också vissa principer för tillämpningen kommit till uttryck i Högsta domstolens praxis. Bl.a. har uttalats att det vid artbrottslighet, dvs. brott där det föreligger en presumtion för att påföljden ska bestämmas till fängelse, måste krävas alldeles särskilda skäl för att döma till villkorlig dom med samhällstjänst när straffvärdet är så högt som sex månader eller mer. Möjligheterna att döma till villkorlig dom och samhällstjänst vid grov brottslighet är således mycket begränsade.
Regeringen har tidigare, i prop. 1997/98:96, förutskickat att en fortsatt analys av påföljdssystemet ska göras. Mot bakgrund av detta och vad som anförts ovan avser jag inte att lägga fram några särskilda förslag rörande reglerna om villkorlig dom och samhällstjänst.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.