Riskkapital och omsorgen om funktionshindrade
Skriftlig fråga 2011/12:704 av Karlsson, Anders (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2012-07-18
- Besvarad
- 2012-08-01
- Anmäld
- 2012-08-16
- Svar anmält
- 2012-08-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2011/12:704 Riskkapital och omsorgen om funktionshindrade
av Anders Karlsson (S)
till statsrådet Maria Larsson (KD)
En morgontidning i Stockholm har mycket intressanta artiklar om riskkapitalbolagens verksamhet kallad ”Välfärdens nya herrar”. I ett sommarblock behandlas nu hur den skattefinansierade handikappomsorgen köpts upp av svenska och utländska riskkapitalbolag. I denna uppges att 70 procent av de fristående gruppbostäderna ägs av holdingbolag på Guernsey, Jersey och i Luxemburg.
Ett av dessa ger följande bild till sina investerare om sin verksamhet:
”En marknadsledande vårdgivare med skyddade marknadspositioner, förutsägbara intäktsströmmar, och en plattform för organisk och förvärvsdriven tillväxt [...]. Det är en robust affärsmodell, med synligt återkommande intäkter och låg ”churn” (managementterm som avser den procentuella andelen kunder som försvinner per given tidsperiod). Det finns stora möjligheter att öka marginalerna genom stordriftsfördelar.”
Det är alltså vår omsorg om funktionshindrade som beskrivs på detta skamliga sätt. Enligt artikelserien försöker nu riskkapitalisterna köpa upp så mycket som möjligt av företagen i branschen. En bransch som tidigare har präglats av småskaligt och differentierat ägande samt småskaliga verksamheter. Jag tror inte denna utveckling ligger i medborgarnas och brukarnas intresse.
Genom vilka åtgärder vill statsrådet motverka riskkapitalägande och i stället främja småskaligt och differentierat ägande av landets fristående gruppbostäder?
Svar på skriftlig fråga 2011/12:704 besvarad av Statsrådet Maria Larsson
den 1 augusti
Svar på frågorna
2011/12:704 Riskkapital och omsorgen om funktionshindrade
2011/12:710 Riskkapitalets planer för vårdsektorn
Statsrådet Maria Larsson
Anders Karlsson har frågat mig vilka åtgärder jag vill vidta för att motverka riskkapitalägande och i stället främja småskaligt och differentierat ägande av landets fristående gruppbostäder. Peter Persson har frågat vilka strategiska åtgärder jag avser att vidta för att de växande behoven inom omsorgen ska hanteras av samhället och inte av riskkapitalister.
Tillsynen och öppna jämförelser visar att driftsformen marginellt påverkar kvaliteten i vård- och omsorgsinsatser. Regeringen gav också 2011 Socialstyrelsen ett särskilt uppdrag att analysera om det finns kvalitetsskillnader mellan privatdriven och offentligt driven äldreomsorg. I sin redovisning (dnr 18732/2012) påvisar inte Socialstyrelsen några systematiska skillnader beroende på driftsform.
Lagen (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) antogs av riksdagen 2008. Till skillnad från exempelvis lagen (2007:1091) om offentlig upphandling baseras LOV enbart på konkurrens om kvalitet, det vill säga att ersättningsnivåerna är lika oavsett utförare och att brukarnas val styr vem som får flest kunder.
I regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att följa utvecklingen av LOV framgår av slutrapporten (dnr 18595/2012), som publicerades i februari 2012, att driftsformen inte tycks påverka kvaliteten för den enskilde. Tvärtom finns indikationer på att en mångfald av utförare kan förbättra kommunernas egenkontroll, både vad gäller kostnader och innehåll i den egna verksamheten.
I anslutning till LOV har regeringen försökt stimulera mångfald. Bland annat har Tillväxtverket fått i uppdrag att fördela medel genom så kallade utvecklingscheckar, som ska underlätta för fler små aktörer att starta och etablera företag inom vård och omsorg(2010/9050/FS delvis, 2011/5889/FST delvis).
Jag vill i likhet med Anders Karlsson se en utveckling mot en ökad mångfald bland utförare av vård och omsorg. Vid sidan om den offentligt drivna verksamheten ska det finnas plats för såväl små som stora aktörer. Jag skulle också vilja se en utveckling där den ideella sektorn kunde få en större roll. Det är viktigt att våra offentliga medel används på ett effektivt och etiskt sätt, oavsett vem som utför tjänsten.
Det viktigaste verktyget för att offentliga medel ska kunna användas på ett effektivt sätt är att noga och kontinuerligt följa upp kvalitet.
De insatser som utförs ska svara upp mot ställda krav i lag och, hos kommunerna, bygga på evidensbaserade metoder och på så sätt väl tillgodose den enskilde brukarens behov. Från regeringens sida har vi vidtagit en rad olika åtgärder. Bland annat har vi förstärkt kraven i tillståndsgivningen för LSS-verksamhet och vi arbetar kontinuerligt med att stärka och effektivisera den sociala tillsynen. Regeringen har också föreslagit att en ny renodlad tillsynsmyndighet för hälso- och sjukvård och socialtjänst inrättas för att ytterligare stärka kvalitetskontrollen (dir. 2012:67). Den nya myndigheten – Inspektionen för vård och omsorg – som tar över Socialstyrelsens tillsyn inom dessa områden ska enligt förslaget inleda sin verksamhet den 1 juni 2013.
Genom sitt ansvar för bland annat egenkontroll har kommunerna i detta sammanhang också en central roll. Här uppfattar jag att det finns en hel del att utveckla runt om i landet. Att ställa rätt krav i upphandling och förfrågningsunderlag är en viktig fråga. Regeringen har gett Kammarkollegiet i uppdrag att utveckla bra stödverktyg för detta (S2007/11029/FS delvis). Under 2011 fick även Socialstyrelsen ett uppdrag att arbeta med vägledning kring förstärkt upphandlingskompetens (S2011/11073/FST delvis). Slutligen är statens och kommunernas ersättningssystem viktiga instrument. Inom ramen för assistansersättningen avser regeringen att inleda en översyn av det schabloniserade ersättningssystemet (lagrådsremissen Ökad säkerhet vid beslut om och utbetalning av assistansersättning).
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.