Risker med utländskt ägande i svensk hälso- och sjukvård
Skriftlig fråga 2022/23:489 av Anna Vikström (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2023-03-24
- Överlämnad
- 2023-03-27
- Anmäld
- 2023-03-28
- Svarsdatum
- 2023-04-05
- Besvarad
- 2023-04-05
- Sista svarsdatum
- 2023-04-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Den förra regeringen gav FOI i juni 2022, via Socialdepartementet, i uppdrag att genomföra en studie avseende utländskt ägande och utländska investeringar inom hälso- och sjukvården och omsorgen.
Rapporten lämnades i februari 2023 och heter Utländska investeringar och ägande i svensk hälso- och sjukvård – En studie om risker. I rapporten framgår att tillfrågade regioner anser att myndigheters och regioners bristande insyn i ägandestrukturer är en betydande risk och att frånvaro av pålitlig information och data kring utländskt ägda företag utgör en risk samt att den största utmaningen är begränsad tillgång till pålitlig information om utländskt ägande samt begränsad medvetenhet om riskerna inom sektorn. Författarna skriver att risken inte nödvändigtvis ökar med utländskt ägande utan snarare med privat ägande, eftersom det begränsar det allmännas insyn och kontroll. Utländskt ägande av aktörer som verkar inom den svenska hälso- och sjukvården kan försvåra svenska myndigheters tillsyn av aktörernas verksamhet, och detta gäller särskilt om det finns utländskt ägande i flera led.
På grund av svårigheter med tillgång till information och data samt tidsbegränsningar var det omöjligt att genomföra en bred, kvantitativ undersökning av utländskt ägande inom den svenska hälso- och sjukvården. En sådan undersökning var enligt rapporten önskvärd både utifrån svenska säkerhetsintressen och för att validera slutsatserna som dras i den här studien.
Med anledning av rapportens innehåll och slutsatser är min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson:
Kommer statsrådet och regeringen att vidta åtgärder för att få en tydligare bild av utländskt ägande i den svenska hälso- och sjukvården, till exempel genom ytterligare forskning?
Svar på skriftlig fråga 2022/23:489 besvarad av Statsrådet Acko Ankarberg Johansson (KD)
Svar på fråga 2022/23:489 av Anna Vikström (S)
Risker med utländskt ägande i svensk hälso- och sjukvård
Anna Vikström har frågat mig om jag och regeringen kommer att vidta åtgärder för att få en tydligare bild av utländskt ägande i den svenska hälso- och sjukvården, till exempel genom ytterligare forskning.
Utländska direktinvesteringar har flera positiva effekter, men det kan också finnas risker med att utländska aktörer förvärvar svenska företag som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvård och omsorg.
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) har haft ett uppdrag att belysa risker, öka kunskapen och få en tydligare bild av utländskt direkt och indirekt ägande och investeringar inom hälso- och sjukvård och omsorg i Sverige. Uppdraget redovisas i rapporten Utländska investeringar och ägande i svensk hälso- och sjukvård (S2022/02860). FOI beskriver i rapporten att den största risken med utländskt ägande inom hälso- och sjukvården är svenska myndigheters bristande tillgång till pålitlig information om utländska aktörer. I rapporten konstateras också att flera stater har valt att införa system för granskning av utländska investeringar i känsliga sektorer.
FOI lämnar i rapporten förslag på vägar framåt för att fördjupa kunskapen om utländskt ägande i hälso- och sjukvården. Rapporten bereds nu i Regeringskansliet.
Regeringen har den 16 mars 2023 beslutat lagrådsremissen Ett granskningssystem för utländska direktinvesteringar till skydd för svenska säkerhetsintressen. Regeringen föreslår en ny lag som ger en granskningsmyndighet möjlighet att granska utländska direktinvesteringar och, om det är nödvändigt, förbjuda dem. Den nya lagen föreslås träda i kraft
den 1 december 2023.
Stockholm den 5 april 2023
Acko Ankarberg Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

