Risker med omläggningen av biståndet
Skriftlig fråga 2023/24:1117 av Olle Thorell (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2024-09-08
- Överlämnad
- 2024-09-09
- Anmäld
- 2024-09-10
- Svarsdatum
- 2024-09-18
- Besvarad
- 2024-09-18
- Sista svarsdatum
- 2024-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Johan Forssell (M)
En av de största farhågorna bland svenska och internationella biståndsorganisationer är att regeringens omläggning av stödsystemet, som ska omfatta fler organisationer än tidigare, inte kommer att åtföljas av ökade resurser. I stället riskerar samma eller till och med minskade anslag att spridas tunnare mellan fler aktörer, vilket kraftigt reducerar effekten av biståndet. Enligt regeringens förslag kommer fler organisationer att få tillgång till medel, men det civilsamhällesanslag som delas ut har minskat från tidigare nivåer.
Flera civilsamhällesorganisationer har uttryckt oro för att denna förändring, i kombination med regeringens prioritering att knyta bistånd närmare handel och svenska företags intressen, innebär att resurser omdirigeras från de länder som har störst behov till medelinkomstländer med stabila ekonomiska strukturer. Kritiker menar att regeringens omläggning riskerar att försvaga stödet till de mest utsatta länderna, där biståndet är avgörande för fattigdomsbekämpning och främjande av mänskliga rättigheter. Flera aktörer, däribland Diakonia och ForumCiv, har varnat för att denna prioritering undergräver det långsiktiga målet att minska global ojämlikhet och stärka de svagaste samhällena.
Att biståndet fokuserar på handel och ekonomisk utveckling i mer stabila länder kan resultera i att de mest utsatta lämnas utan stöd. Detta är en farlig utveckling, då det är just i konfliktdrabbade länder och låginkomstländer som biståndet har störst potential att göra skillnad. Flera biståndsorganisationer har lyft denna oro och påpekat att den nuvarande inriktningen riskerar att förskjuta fokus bort från de allra mest behövande.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Johan Forssell följande:
Hur ser statsrådet på risken, som inte minst flera organisationer inom civilsamhället pekat på, att det nya stödsystemet, med fler organisationer som ska dela på samma eller till och med mindre medel, riskerar att försvaga stödet till länder där behoven är som störst och i stället främja bistånd till medelinkomstländer med fungerande handelsstrukturer, och avser statsrådet att ta några initiativ utifrån sitt ställningstagande?
Svar på skriftlig fråga 2023/24:1117 besvarad av Statsrådet Benjamin Dousa (M)
Svar på fråga 2023/24:1117 Risker med omläggningen av biståndet
till Statsrådet Johan Forssell (M)
Svar på frågorna 2023/24:1109, 2023/24:1111, 2023/24:1114 och 2023/24:1117 av Olle Thorell (S) Civilsamhällets stöd till hbtqi-personer i världen, Sidas förslag till förlängning av avtal, Civilsamhällets biståndsarbete respektive Risker med omläggningen av biståndet
Olle Thorell har ställt ett antal frågor till Johan Forssell som rör det pågående arbetet att se över det system som medel idag förmedlas inom ramen för strategin för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället (CSO-strategin). Som bistånds- och utrikeshandelsminister besvarar jag frågorna.
Regeringen beslutade den 29 februari om ett uppdrag till Sida att bland annat analysera och inkomma med förslag på alternativ hantering av bistånd som idag förmedlas genom civilsamhällesorganisationer. Detta är en del av arbetet med att ta vidare regeringens biståndspolitiska prioriteringar som framgår i Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt. Regeringen har tagit del av samtliga tre rapporter från Sida inom ramen för uppdraget. Vi har analyserat detta omfattande underlag och fortsätter arbetet med att ta fram en CSO-strategi från 2025 och framåt. Detta arbete inkluderar att regeringen under våren och sommaren har sett över möjligheterna för en alternativ modell för medelstilldelning inom ramen för CSO-strategin.
Regeringen sätter värde på dialog med civilsamhällets aktörer och är mån om att lyssna in deras åsikter. Regeringen bjöd därför in till konsultationsmöten med representanter från civilsamhället i maj och i augusti för att få medskick inför det fortsatta arbetet. Den nya modellen för genomförandet av strategin tas fram med ambitionen att möjliggöra kontinuitet och långsiktighet i det arbete som civilsamhället utför. Regeringen värnar civilsamhällesorganisationers egen rådighet över sina relationer med partners. Målet är att skapa ett öppet och inkluderande ansökningsförfarande för organisationer att ta del av medel genom CSO-strategin, där både stora och erfarna organisationer och nyare mindre aktörer ges möjlighet att bidra till att genomföra biståndet.
Sverige är en av de största biståndsgivarna till stöd för hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga rättigheter. Hbtqi-personers fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna är en prioriterad fråga för regeringen. Att det nuvarande systemet för förmedling av medel genom CSO-strategin förändras kommer inte att påverka denna prioritering.
Målen i Agenda 2030 kan enbart nås genom samverkan mellan offentlig och privat finansiering, och betydelsen av samarbeten och partnerskap mellan utvecklingssamarbetet och den privata sektorn får allt större genomslag globalt. Rätt använt kan biståndet verka katalytiskt och bidra till att mobilisera ytterligare resurser i arbetet med att nå de globala hållbarhetsmålen. Svenska företag kan spela en viktig roll i genomförandet av utvecklingssamarbetet. Många av dem ligger i framkant i frågor om hållbarhet och socialt ansvarstagande och kan erbjuda investeringar och innovativa lösningar på olika samhällsutmaningar, inte minst inom den gröna och digitala omställningen, där många av de största utsläpparna är medelinkomstländer. Den samlade svenska resursbasen kan bidra med kunskap, resurser och lösningar i omställningen till mer hållbara samhällen i låg- och medelinkomstländer.
I frågan omnämns felaktigt att regeringen har beslutat att avsluta existerande avtal med Sida från den 1 januari 2025. För att förtydliga detta vill jag förklara att det är myndigheten Sida som har valt att avisera till sina 17 strategiska partnerorganisationer att de avser säga upp tidigare pågående avtal per den sista december 2024, i syfte att kunna ställa om till det nya system som nu ska etableras.
Det svenska civilsamhällets organisationer är viktiga partners inom utvecklingssamarbetet, inte minst genom deras partnerskap med lokala aktörer – det är vi överens om. Jag håller däremot inte med om att detta är plötsliga förändringar. För att skapa förutsägbarhet tydliggjordes regeringens ambitioner redan när reformagendan presenterades förra året och återigen vid beslut den 1 februari i år om ny CSO-strategi för 2024. I beslutet framgick att regeringen under innevarande år skulle se över formatet med vidareförmedling av biståndsmedel genom strategiska partnerorganisationer för att säkerställa transparens, effektivitet och rättssäkerhet.
Förändringar medför ofta oro. Det får inte stå i vägen för att våga ta beslut som förbättrar, moderniserar och effektiviserar svenskt bistånd. Regeringen tar nu fram en ny strategi för CSO-biståndet, som bereds på sedvanligt sätt inom Regeringskansliet.
Stockholm den 18 september 2024
Benjamin Dousa
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.